Arbetareförening
Från Rilpedia
En arbetareförening är en sammanslutning av arbetare som bildats i syfte att främja eller tillvarata gemensamma intressen. Arbetareföreningarnas funktion har varierat under historien och mellan de olika typerna av föreningar. Några vanliga funktioner är:
- Att bilda medlemmarna genom anordnande av föredrag, sammankomster, studiecirklar och dylikt.
- Att hjälpa medlemmarna ekonomiskt genom sjuk-, begravnings-, resehjälps- och arbetslöshetskassor.
- Att tillhandahålla billiga varor av hög kvalitet för medlemmarna. Denna funktion återfanns främst hos de så kallade konsumentföreningarna.
- Att agera folkbanker eller förskottskassor för att genom delegarnas gemensamma, ofta solidariska, ansvarighet bereda dem en kredit, men även fungera som sparbanker.
- Att agera produktionsföreningar, det vill säga sluta samman arbetare i föreningar där de är både arbetsgivare och arbetare (jämför Rochdale).
Man kan urskönja två tidiga vågor av arbetareföreningar i Sveriges historia. Den första vågen ägde rum under 1850-talet och dess uppfattning om arbetareföreningarnas funktion präglades av en bildningsanda. Tanken var att arbetarna genom att bilda sig själva och delta i kooperativ verksamhet skulle utveckla en mognad som skulle göra de lämpliga att delta i det samhälleliga livet som fullvärdiga medborgare (framför allt i form av att rösta i politiska val). En central tidning i denna rörelse var Folkets röst, som utgavs under drygt tio år. En av de första arbetareföreningarna av denna typ var Stockholms Arbetareförening, bildad 1850 genom ett ombildande av Skandinaviska Sällskapet (som i sin tur var en utbrytning från Stockholms Bildningscirkel). Liknande föreningar grundades även i Malmö, Lund och Göteborg.
Den andra vågen av arbetareföreningar uppstod omkring 1860, med början i Lund och Norrköping. Det som utmärkte denna våg var dess samförståndsanda mellan klasserna, nationalism och pro-kapitalistiska inställning. Kvinnor hade inte rätt att bli medlemmar i dessa föreningar. De män som deltog fick emellertid rikliga erfarenheter av politiskt arbete som, efter att denna våg av arbetareföreningar dött ut under 1880-talet, skulle påverka deras arbete inom andra organisationer längre fram.
Referenser
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Arbetareförening, 1904–1926 (Not).
- Olsson, Lars & Ekdahl, Lars, Klass i rörelse - arbetarrörelsen i svensk samhällsutveckling (2002), Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ISBN 91-973690-3-9, s. 14-15.
Se även
Externa länkar
- Gävle Arbetareförening, artikel från Gefle Dagblad från 2 juni 2008.
