Basebolligan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Baseballigan är öknamnet för en grupp polismän inom Stockholmspolisens vaktdistrikt 1 på Norrmalm som hösten 1983 greps för övervåld i tjänsten.

Innehåll

Bakgrund

Stockholms länspolismästare Hans Holmér hade 1982 inrättat fyra gatuvåldsgrupper för att komma tillrätta med det ökande gatuvåldet i centrala Stockholm. Inom vaktdistrikt 1 inrättades två grupper och en av dessa kom att utmärka sig genom kontroversiella metoder. Kritik från allmänhet och kollegor handlade om att gruppen använde bryska metoder och missbrukade möjligheten att använda civila kläder vid omhändertaganden (namnet kommer av att poliser ur gruppen ofta bar basebollkepsar till sin civila mundering). Grupperna påbörjade sitt arbete i mars 1982 och upplöstes vid årsskiftet 1982-1983.[1]

De polismän som deltog i den omstridda gatuvåldsgruppen kom även efteråt att vanligen arbeta tillsammans som områdespoliser.[2]

Kopplingar finns mellan medlemmar i basebolligan och det s.k. polisspåret i utredningen om Palmemordet.[3][4] En av poliserna vid ingripandet som ledde till Osmo Vallos död hade också jobbat i en av piketerna inom Norrmalmspolisen vid den aktuella tiden.[5]

Machnowfallet

Den 28 juni 1982 omhändertogs en 39-åring, Rolf Machnow, på grund av berusning vid Sergels torg i Stockholm. Machnow fördes till ett omhändertaganderum på T-centralen. Under uppehållet i rummet bedömdes Machnows tillstånd vara sådant att ambulans tillkallades. Efter att ha körts till Sabbatsbergs sjukhus i ambulans konstaterades klockan 18.15 att Machnow avlidit. De två polismän som närvarade i rummet uppgav att Machnow själv tillfogat sig sina skador genom att ramla och slå i huvudet. Förundersökningen mot de två polismännen lades ned 1983. Både Polisstyrelsen och Arbetsdomstolen beslutade att inte göra de två polismännen ansvariga för dödsfallet.[6]

Machnows syster medverkade samma år i SVT-programmet Mitt i Strömmen och namngav där de båda poliserna. De stämde sedermera den ansvarige utgivaren för programmet och tilldömdes skadestånd.

Skeppsholmenfallet

Efter att gatuvåldsgrupperna upplösts fortsatte polismännen ur den omstridda gatuvåldsgruppen att patrullera som områdespoliser. I oktober 1983 hade sex av dessa polismän patrullerat med en piketbuss och därvid plockat upp en man och satt på denne handbojor, trots att han varken var gripen eller omhändertagen. Mannen hävdade senare att han misshandlades i bussen, något som polismännen förnekade. Poliserna förnekade också att handbojor använts. Mannen kördes till en plats längst ut på Skeppsholmen där han lämnades. Den polis som i praktiken förde befälet samt den som körde piketbussen dömdes av Högsta domstolen till 100 dagsböter vardera för olaga tvång. En av de polismän som misstänktes i samband med Machnowfallet var även åtalad vad gäller detta men det åtalet ogillades.[7]

Externa länkar

Referenser

Tryckta källor

Fotnoter

  1. SOU 1999:88, s. 279-280
  2. SOU 1999:88, s. 281
  3. Anér, Sven. Mordet på Olof Palme: polisspåret. 1988.
  4. Baude, Frank (red.). Mordet på Palme och polisspåret: en vitbok. Utgiven av KPML(r), 1989.
  5. Lundh, Michael. Sveriges Lika Lag. 2004.
  6. SOU 1999:88, s. 283-285
  7. SOU 1999:88, s. 286-287
Personliga verktyg