3D

Från Rilpedia

Version från den 27 maj 2009 kl. 12.26 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Publik med 3D-glasögon

3D (förkortning för "tre dimensioner", det vill säga höjd, bredd och djup) är en beteckning som används för visualiseringssystem (som bilder eller filmer) som försöker ge betraktaren ett intryck av djup i en egentligen tvådimensionell bild.

Innehåll

Historia

Redan på 20-talet visades den första filmen i 3D i USA men dagens 3D teknik skiljer sig en hel del åt jämfört med tekniken som användes förr.

Som underhållning utvecklades 3D-tekniken för filmindustrin på 1950-talet även om tekniken att skapa 3D-bilder är äldre än så. Men först då blev det lönsamt att experimentera med 3D på större skala. Tekniken i sig har aldrig fått något stort genombrott och det var inte förrän på 1970-talet som effekterna blev särskilt imponerande i filmer som tex Hajen 3D. Datorutvecklingen har sedan dess lett till mera verklighetstrogna 3D-bilder.

Det finns tre olika tekniker för att visa digital 3D. Nyligen testades en av dessa på en biograf i Stockholm. Den bygger på att man i projektorn delar upp bilden i de tre grundfärgerna Röd, Grön och Blå (s.k. RGB) som tillsammans skapar två bilder vars våglängder är lite förskjutna (färg är ju egentligen våglängder). Detta sker via ett roterande färghjul som sitter i projektorn. De två bilderna flashar växelvis på duken inte mindre än 120 gånger per sekund. Resultatet är en helt flimmerfri och stabil bild. Åskådaren har ett par passiva RGB-filtrerande glasögon som gör att man ser dessa bilder något förskjutet vilket skapar tredimensionell djupverkan. Den gamla tekniken för att visa 3D-film kunde leda till trötta ögon och huvudvärk. Med den nya tekniken är detta ett minne blott. Utöver detta är 3D-känslan med den digitala tekniken överlägsen den gamla.

Wiki letter w.svg  Detta korta avsnitt behöver utökas.

Filmer i urval

1950-talet

1970- & 1980-tal

2000-talet

Olika tekniker

Det finns flera sätt att skapa 3D-effekter. Alla bygger dock på att vardera öga presenteras varsin bild som hjärnan sätter sätter ihop och triangulerar precis som den alltid gör med synintrycken. Skillnaderna med de olika teknikerna är hur vardera öga får varsin bild.

Fixering

View-master

Det allra enklaste och även äldsta sättet att skapa en tredimensionell bild är att lägga de två bilderna bredvid varandra (de bildar då en stereobild). Traditionellt betraktar man sådana bilder genom ett stereoskop där två riktade linser hindrar ögonen från att se på fel bild. Med lite ansträngning klarar man sig dock fint med bara de två bilderna om till exempel först fokuserar blicken en bit bakom bilderna. Både den gamla leksaken View-Master och VR-hjälmar använder sig av denna teknik.

Anaglyf (Röd-grön, röd-cyan etc)

Röd- och cyanfärgad anaglyfglasögon

Om de två bilderna istället läggs på varandra men den ena i gröna toner och den andra i röda uppstår en 3D-effekt om man betraktar bilden genom glasögon med en röd och en grön lins. Gröntonerna uppfattas inte av ögat med den gröna linsen och vice versa. Det ger en rätt blek bild, eller till och med en svartvit bild, men det ställer mindre krav på hur ögonen och bilden är placerade i förhållande till varandra. Det är den som gjordes populär i Sverige genom TV-Piraterna.

Då röd och grön utsluter varandra, kan man inte få färg. Därför användas ibland glasögon med en röd och en cyanfärgad lins. Cyan är en blandning av blå och grön, och därför är det möjligt att få in alle tre grundfärger (RGB) i bilden trots att det är bara två olika linser man ser igenom.

Polarisering

Cirkulärt polariserade glasögon

En modernare variant bygger på att glasögonens linser (och filter framför projektorn) innehåller minimala raster som har olika vinklar för de olika ögonen. Effekten är klart överlägsen, men systemet kräver att man har två projektorer som kör varsin film exakt synkroniserat (så att bilderna blir filtrerade med varsitt filter).

SF Bio har under våren 2009 utrustat några biografer för att kunna visa film i digitalt 3D-format då flera av de stora amerikanska filmbolagen (bl.a. Buena Vista) har lanserat filmer i 3D och ett stort antal filmer är planerade för premiär framöver.

Sekventiell

Shutter glasses

Så kallade shutter glasses eller aktiva glasögon bygger på att bilderna för höger och vänster öga visas på bildskärmen varannan gång med en viss frekvens. Tittaren har på sig glasögon som blinkar med motsvarande sekvens för att släppa igenom bilderna till respektive öga.

Autostereoskopisk

Autostereoskopisk 3-D är 3-D som inte kräver några glasögon. Det finns ett antal tekniker att använda för detta varav den vanligaste bygger på lentikulär teknik, vilken fungerar precis som de linjaler som man kunde vicka på för att se olika bilder.

ColorCode 3-D

En färgkodad teknik som vid första anblicken påminner väldigt mycket om de klassiska röd-gröna eller röd-blåa glasögonen. Denna teknik är dock ett väldigt stort tekniskt framsteg och den enda teknik som idag kan visa 3-D i full färg på alla medier (från tryck, mobiltelefoner, och webb till interaktiva upplevelser, digital-TV och storbildsfilm) utan krav på investeringar i kostsam hårdvara. Det är denna teknik som använts på Naturhistoriska Riksmuseets Cosmonova.

3D - tryck

Tredimensionellt tryck är ett så kallat hologramtryck, hologram eller lentikulärt tryck. 3D-tryck är en metod att visa bilder med tredimensionell effekt som man ser utan speciellt anpassad utrustning. På baksidan av plastyta som är sammansatt av många små linser, offset-trycker man bilder med UV-färg. Det går att visa flera olika bilder på samma yta och vilken bild man ser beror på vinkeln.

Med hjälp av 3D-tryck (hologramtryck) har man möjlighet att åstadkomma följande visuella effekter:

  • 3D-bilder med tredimensionell känsla,
  • FLIP - två eller tre bilder som skiftar plats med varandra,
  • Animation – steglös bildändring som ger en optisk illusion av rörlighet,
  • Morphing – en bild som steglöst övergår till en helt annan bild,
  • 3D + Flip – kombination av två ovannämnda effekter.

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/3D"
Personliga verktyg