Lycksele

Från Rilpedia

Version från den 3 maj 2009 kl. 10.29 av Grillbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Lycksele
Siffrorna avser orten
Läge 64°35′20″N 18°40′40″O / 64.58889, 18.67778
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Lycksele kommun
Församling Lycksele församling
Folkmängd(2005) 8 597 invånare
Area(2005) 858 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Lycksele (sydsamiska Liksjoe, umesamiska Liksjuo) är en tätort i Lappland och centralort i Lycksele kommun i Västerbottens län. Lycksele är beläget längs järnvägen mellan Hällnäs och Storuman samt Europaväg 12, och var den första orten i landskapet som fick stadsprivilegier.

Innehåll

Historik

Fram till 1600-talet fanns inga större samhällen i södra Lappland. Trakten användes som renbetesland av skogssamer men hade ingen fast befolkning. I takt med att den svenska statsmakten ville stärka sin ställning uppstod behovet av fasta mötesplatser. På dessa uppfördes kyrkor och marknadsplatser, där samer och handelsmän och nybyggare kunde mötas. Dessutom drevs även skatt in här.

Minnesmärke över nybyggarna som kom till trakten. Statyn är emellertid uppförd så att nybyggarna står i riktningen nedströms Umeälven (den riktningen de i själva verket kom ifrån)

Detta skedde på en udde i Umeälven, uppströms från nuvarande stadskärna, den så kallade "Gammplatsen" som sedan tidigare fungerat som kyrk- och marknadsplats. Därför blev Lycksele år 1607 utsedd till officiell kyrk- och marknadsplats i Lappland av Karl IX och firade därför sitt 400-årsjubileum år 2007.

Allt efter att bebyggelsen växte runt kyrkan blev det klart att den relativt lilla udden inte längre lämpade sig för en vidare expansion. I början av 1800-talet bestämde man sig därför att anlägga den nya marknadsplatsen och kyrkan en bit nedströms. En mer modern och tätare bebyggelse uppstod.

1926 blev Lycksele köping och anslöts till järnvägen mellan Hällnäs och Storuman. Lycksele fick stadsrättigheter år 1946 som den första i Lappland. Två år senare fick även Kiruna stadsrättigheter, vilken är något större sett till invånarantalet. Efter detta tillkom inga fler städer i landskapet. Orten har även kallats "Lappstockholm".

Efter järnvägens ankomst utvecklades Lycksele till en typisk småstad med mindre industrier och viktiga offentliga institutioner som lasarett, gymnasium och tingsrätt.

Efter en befolkningstopp på 1970-talet har stadens invånarantal sjunkit men på senare tid bromsats upp tack vare en expanderande gruvindustri. Orten är dock fortfarande drabbad av avfolkning, om än kanske i något mindre utsträckning än jämförbara orter i Norrlands inland. År 2000 bodde det 8 692 personer i Lycksele. Fem år senare hade siffran minskat till 8 597 personer.

Klimat

Lycksele har subarktiskt klimat med långa kalla vintrar, och korta somrar.

Lyckseles årliga nederbörd, samt de lägsta och de högsta medeltemperaturerna för ett helt år.[2]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. -8 -6 0 5 12 17 19 17 12 4 -3 -7
 Lägsta medeltemp. -15 -15 -11 -5 1 7 10 8 3 -2 -8 -13
 Nederbörd 30.6 24.3 23.3 21.8 28.5 49.2 70.9 61 34.3 33.8 31.9 25.3


Näringsliv och offentlig verksamhet

I Lycksele finns ett lasarett som grundades på 1960-talet. Det är litet men välutrustat för att kunna ta emot patienter inom en stor radie av Västerbottens läns inland och det är även här länets ambulanshelikopter får service. I kommunen arbetar cirka 30 % inom vård och omsorg, vilket är mer än riksgenomsnittet.

Andra stora näringar som ger arbetstillfällen är handel, kommunikation, tillverkning och utvinning. Den stora låstillverkaren Assa har produktion förlagd till Lycksele, jämte den de har i anslutning till huvudkontoret i Eskilstuna.

Stadsdelar

I Lycksele finns stadsdelarna Hamn, Lugnet, Palmsunda, Södermalm, Jonsta, Forsdala, Villaryd, Nydala, Norrmalm, Norräng och Furuvik.

Utbildning

I Lycksele finns en filial till Umeå universitet. Här finns även "Lycksele lärcentrum" med distansundervisning, Gymnasieskolan Tannbergsskolan och högstadieskolorna Finnback- och Forsdalaskolan.

Lycksele kyrka uppfördes 1799 efter ritningar av P.W. Palmroth

Kommunikationer

I Lycksele finns en flygplats med avgångar sju dagar i veckan, varifrån flygresa till Stockholm tar omkring 85 minuter.

Bussar går längs Blå Vägen till bland annat Umeå och Mo i Rana i Norge, samt till alla kringliggande kommuner. Den tidigare viktigaste transportleden, järnvägen, har idag ingen persontrafik. Förr gick flera dagliga rälsbussturer på Tvärbanan från Storuman via Lycksele till Vännäs, som är en järnvägsknut för vidare transport till Umeå och övriga Sverige.

Attraktioner

Kändisar

Några kända svenska personer som har anknytning till Lycksele är:

Kuriosa

Lycksele har en framträdande plats i filmen Utanför din dörr från 2002. Bland annat myntar huvudpersonen André uttrycket Lucky Lycksele. Uttrycket har dock aldrig anammats av lokalbefolkningen.

Vänorter

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. [1]

Se Även

Externa länkar

Personliga verktyg