Kusken
Från Rilpedia
 Klicka för större bild. |
|
| Lista över stjärnor i Kusken | |
| Latinskt namn: | Auriga |
| Förkortning: | Aur |
| Symbologi: | Häststridsvagn |
| Rektascension: | 6 h |
| Deklination: | 40° |
| Area: | 657 grad² (21:e störst) |
| Huvudstjärnor: | 5 |
| Bayer/Flamsteedstjärnor: | 65 |
| Stjärnor med exoplaneter: | 6 |
| Ljusa stjärnor: | 4 |
| Stjärnor nära solsystemet: | 3 |
| Ljusaste stjärnan: | α Aur (Capella) (0.08m) |
| Närmaste stjärnan: | HD 37394 (39.92 ly) |
| Messierobjekt: | 3 |
| Meteorregn: | Alpha Aurigids |
| Närliggande stjärnbilder: | Giraffen |
| Synlig vid latituder mellan +90° och −40° Bäst synlig klockan 21:00 under Februari |
|
Kusken (Auriga) är en stjärnbild i norra himmelssfären. Den var en av de 48 stjärnbilderna som uppräknades av Ptolemaios och räknas som en av de 88 moderna stjärnbilderna. Dess ljusstarkaste stjärna är Capella, som är associerad med den mytologiska geten Amalthea. De tre stjärnorna Epsilon, Zeta and Eta Aurigae kallas Haedi (Killingarna). Den är också Dalarnas landskapsstjärnbild.
Sevärdheter
Två egendomliga dubbelstjärnor, ε Aurigae och ζ Aurigae. ε Aurigae är en av de märkligaste dubbelstjärnorna. Omloppstiden är ungefär 27 år, med förmörkelser som varar ungefär 18 månader. Den synliga komponenten är en gulaktig superjätte med spektraltypen F. Den andra stjärnans spektraltyp är okänd. ζ Aurigae har en omloppstid på 970 dagar. Huvudstjärnan är en superjätte med spektraltypen K, och följeslagaren är en stjärna i huvudserien med spektraltyp B. Båda dessa system befinner sig i ett sällsynt skede i dubbelstjärnors utveckling, eftersom komponenterna är i ett kortvarigt och aktivt utveckligsstadium.
Kusken innehåller tre ljusstarka öppna stjärnhopar, M36, M37 och M38.
Mytologi
Stjärnbilden kan spåras till Babylonien då den kallades Rukubi, vagnen. Romarna förknippade stjärnbilden med Erichthonios, Hefaistos/Vulcanus och Athenas/Minervas förlamade son, som uppfann fyrspannsvagnen.
