Uppförandekoder
Från Rilpedia
Uppförandekoder, eller så kallade Codes of Conduct är inom företagssektorn frivilliga skriftliga löften att som arbetsgivare uppträda korrekt.
Bakgrunden till uppkomsten av uppförandekoder är otillfredsställande arbetsförhållanden för arbetare hos importerande företags leverantörer, i speciellt utvecklingsländer. De första uppförandekoderna inom textil- och klädindustrin tillkom i slutet av 1990-talet då bland annat media uppmärksammat användningen av tvångs- och barnarbete bland svenska företags underleverantörer.
Till en början såg olika företags uppförandekoder väldigt olika ut men idag är de relativt standardiserade. De baseras oftast på ILO:s (FN:s fackorgan för arbetsrättsfrågor) åtta kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, samt barnkonventionen.
En uppförandekod innehåller ofta dessa krav:
- Rätten till fackföreningsfrihet
- Förbud mot barnarbete och tvångsarbete
- Förbud mot diskriminering
- Försäkran om reglerad arbetstid
- Riktiga anställningskontrakt
- Krav på säker arbetsmiljö
- Krav på korrekta löner
Införande av uppförandekoder
Idag har de flesta stora importerande kläd och textilföretag en uppförandekod och fokus ligger istället på att se till att den efterlevs i praktiken. Det finns olika strategier för att säkerställa efterlevnad av uppförandekoden. Antingen arbetar företaget med egna stickkontroller eller så anlitar man ett externt företag som gör kontrollen. Dessa kontroller kallas vanligtvis " tredje-parts-revisioner".
Många företag har även gått med i olika samarbetsinitiativ för att arbeta med frågorna. En vanlig medlemsorganisation bland svenska klädföretag är Business Social Compliance Initiative, BSCI. BSCI är en europeisk företagsdriven organisation där medlemmarna har en gemensam uppförandekod och gemensamt system för revision. Det finns även så kallade multi-stakholderinitiativ som är organisationer med både fackföreningar, frivilligorganisationer och företag där man gemensamt arbetar med att göra förbättringar inom arbetsförhållandena. Exempel på multi-stakeholder initiativ är Fair Labour Association, Fair Wear Foundation och Ethical Trading Initiativ]. Dessa samarbeten anses av många organisationer, såsom Rena Kläder Kampanjen ha högre trovärdighet och effektivitet.
