Claes Grill
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
Claes Grill (Klas Grill), född i Stockholm 19 april 1705, död 6 november 1767 köpman och bruksidkare. Son till köpmannen Abraham Grill och Helena Wittmark.
Claes Grill valde samma yrkesbana som sin far, och anställdes vid sjutton års ålder på dennes kontor. Efter faderns död 1725 tog Grill tillsamman med farbrodern Carlos Grill (med vilkens dotter, den för sin skönhet ryktbara Anna Johanna Grill, han 1737 gifte sig med) över rörelsen. Denna utvecklades sedermera till den högt ansedda firman "Carlos & Claës Grill", Sveriges största handelshus. Claes Grill kom efter Carlos Grills död 1736 att ensam förestå firman till 1747, då hans halvbror Johan Abraham Grill inträdde som kompanjon. Det Grillska handelshuset stod vid denna tid, både ut- och inrikes, högt anseende. Man bedrev direkt handel med Ostindien med egna fartyg, var delägare i en stor segelduks- och linnefabrik samt glasbruk i Stockholm, byggde på sitt varv fartyg även för utländsk räkning och drev stor bankirrörelse. Genom inköp kom Claes Grill även att bli ägare till en rad bruk; 1748 Söderfors, 1750 Österby och 1753 Iggesunds bruk. 1764 köptes även det Torstenssonska palatset (nu Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg) i Stockholm. Vid sina industriella företag sysselsatte Grill årligen mer än 4 000 personer.
Claes Grill kom genom sin förmögenhet även att bidra till olika välgörenhetprojekt. Bland annat understödde han ekonomiskt flera unga vetenskapsmän och naturforskare, gav Vetenskapsakademin (vars grundande han även bidragit till) ett räntefritt lån 1748 för uppförandet av ett observatorium, skänkte en betydande summa till Danviks hospital och räddade rikets och bankens kredit år 1747 genom att till det fulla värdet uppköpa bankens sedlar, som fallit i kurs. Naturligtvis blev han även belönad för sina medborgerliga förtjänster, och insattes bland annat som fullmäktige i riksbanken 1748, en position han kom att inneha fram till 1756. Vidare invaldes Grill som en av Vetenskapsakademins första ledamöter 1740 och utnämndes av kungen till kommersråd. Claes Grill kom också att satsa kapital i det Svenska Ostindiska kompaniet, och bedrev genom detta livlig handel. År 1753 valdes han till en av kompaniets direktörer. 1755 var han ev av initiativtagarna till grundandet av Bruksakademien.
Åren 1748-1750 var Claes Grill ledamot av borgarståndet och slöt sig i politiken till hattpartiet, och var där en av delägarna i det ryktbara växelkontoret. När mösspartiet vid 1765 års riksdag kom till makten blev Grill tillsammans med växelkontorets övriga medlemmar anklagade för egennyttigt och svikligt förfarande vid handhavande av kontorets affärer. Grill och halvbrodern, Johan Abraham Grill dömdes av ständernas justitiedeputation 1765 till böter, och 1766 ålades bröderna Grill en återbetalningsskyldighet av fem tunnor guld. Efter att hattarna kommit tillbaka till makten året därpå drogs skadeersättningsbeloppet tillbaka. Då hade Grill emellertid under tiden hunnit dö, närmare bestämt död 6 november 1767.
