Gustaf Andersson (orgelbyggare)

Från Rilpedia

Version från den 19 januari 2009 kl. 01.20 av Shureg (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Gustaf Andersson, född 1797 i Tortuna, Västmanland, död 21 mars 1872 i Tärna, Västmanland, under första hälften av 1800-talet en av sveriges främsta orgelbyggare, musiker.


Innehåll

Biografi

Uppväxt

Som tonåring studerade Gustaf Andersson under åren 1814-1815 harmonilära vid Musikaliska akademien. Fram till 1819 gick han därefter i lära hos instrument- & spelurmakaren Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm. Gustaf var arbetskamrat med Pehr Strands yngste son Pehr Zacharias (1797-1844) och 1820 fick de tillsammans ett statsstipendium för studier utomlands, vilka bl.a. förde Gustaf Andersson till orgelbyggarfirmorna J. G. Mende och von Knoblauch i Leipzig resp. Dresden. Under vistelsen i Tyskland studerade även bevarade Slibermannorglar.

Privilegierad

Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Gustaf Andersson verkade som orgelbyggare i Stockholm till 1861. Under men trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Niclas Söderling i Göteborg räknades bland de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, var det magert med uppdrag i Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna samt även några verk i Finland. Han verkade som orgelbyggare i Stockholm till 1861.

Elever & gesäller

Organisten och blivande orgelbyggaren Jonas Wengström (1795-1855), Ovanåker, var till en början gesäll hos Gustaf Andersson i Stockholm. En av Gustafs elever, Johan Lund (1800-1858), fader till Carl Johan Lund (1831-1914), blev aldrig examinerad men byggde sedermera några verk, bl.a. det i Kvarsebo kyrka, Östergötland. I samband med Gustafs orgelbygge i Vadstena klosterkyrka 1833 lärde sig sannolikt fanjunkaren och amatörorgelbyggaren August Rosenborg (1808-1873), Vadstena, orgelbyggeri. Denne kom sedermera att bygga ett 10-tal orglar i Östergötland och Småland, bl.a. den ännu bevarade i Kumla kyrka, Östergötland. Carl Hanner från Hannäs socken i Småland blev som 32-åring lärling hos den jämngamle Gustaf och bodde hos denne på Norrmalm i två till tre år; då Gustaf Andersson renoverade orgeln i Rappestads kyrka var Carl med som orgelbyggargesäll. Lars Niclas Nordquist arbetade som snickargesäll 1832. Under åren 1841-1842 var Johan Lund verkmästare hos Gustaf.

Franz Andersson

Gustaf Anderssons son Franz (1827-1869) gick i sin fars fotspår och lärde sig orgelbygge av denne. Liksom fadern for han utomlands, bl.a. till orgelbyggarfirman Sonrek i Köln. Åter hemma i Sverige avlade han orgelbyggarexamen inför Musikaliska akademien och privilegierades 1853. Fadern och sonen arbetade från och med 1850 i bolag under namnet Gustaf Andersson & son. En tid samarbetade Gustaf Andersson även med Per Larsson Åkerman. År 1859 övertogs verksamheten helt av sonen Franz.

Orgelkonst

I orgelbyggeriet på kontinenten kom orkesterns stråkklanger att bli ideal även i orgelmusiken. Redan bröderna Andreas och Gottfried Silbermann hade börjat sträva mot en mera gravitetisk klang. De högre fottalen i dispositionerna blev inte längre så användbara. I stället erfordrades lägre ljudande stämmor i varierande styrkegrader. Med Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson inleddes denna utveckling även i Sverige. Jämfört med förhållandena hos de tidigare stockholms- och linköpingsskolorna gav Gustaf Andersson principalstämmorna vidare mensurer och inkluderade fler stråkstämmor i dispositionerna på bekostnad av mixturer och höga alikvoter.

Gustaf Andersson kom att bygga 45 verk, varav c:a 12 stycken har bevarats fram till våra dagar. Hans största instrument blev den 54-stämmiga orgeln i Åbo domkyrka, klar 1842. Sonen Franz byggde ett drygt tiotal orglar på egen hand och anlitades även för ombyggnader och reparationer. Av hans arbeten har fem bevarats till vår tid, bl.a den ursprungligen till världsutställningen i Paris 1867 byggda 8-stämmiga orgel som sedan 1871 står i Sanda kyrka på Gotland.

Bevarade orglar

Bevarade fasader


Externa länkar & källor

Litteratur & källor

  • Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 136, Sohlmans förlag, Srockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7. 
  • Dag W. Edholm: Stockholm – orgelstaden, historia och nutid, Verbum förlag, Stockholm, ISBN 91-526-2587-7
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Gustaf_Andersson_(orgelbyggare)"
Personliga verktyg