Titan (grundämne)
Från Rilpedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | titan, Ti, 22 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 4, 4, d | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 4507 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Silvrig metall |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 47,867 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 140 (176) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 136 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d24s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 10, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 4 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | hexagonal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1941 K (1668 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 3560 K (3287 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 10,64 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 421 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 15,41 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 0,49 Pa vid 1933 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 4140 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,54 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 520 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 2,34·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 21,9 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 658,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1309,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 2652,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 4174,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | 9581 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | 11533 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | 13590 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | 16440 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | 18530 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | 20833 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Titan är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste atomslaget i jordskorpan. Titan används i legeringar inom bland annat flyg- och rymdteknik. Titan används också som implantatmedel i människokroppen, till exempel för att fästa tandproteser i käkben, eftersom titan inte orsakar allergier. Titan används därför också i smycken. Titan är pga sina unika fysiska egenskaper lämplig i tillverkning av vissa typer av högtalarmembran.
Titandioxid, som inte släpper igenom ljus, används i solkrämer, smink och målarfärger.
Legeringar
Det finns många olika titanlegeringar. Gemensamma fördelar för dem är att de är korrosionshärdiga, det vill säga rostar inte, tål värme bra och har låg densitet. Nackdelen är att titan till följd av bland annat reningsprocesser är en dyr metall.
Det finns två huvudtyper av titanlegeringar:
- Legeringar med palladium. Dessa är de mest korrosionshärdiga legeringarna.
- Legeringar med aluminium och vanadin eller mangan. Denna typ av legering har mycket bra hållfasthetsegenskaper och används bland annat till flygplansdelar och flygmotordetaljer.
Se även
