Magnesiumsulfat

Från Rilpedia

Version från den 6 april 2009 kl. 06.23 av ArthurBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Magnesiumsulfat
Systematiskt namn Magnesiumheptahydatsulfat
Kemisk formel MgSO4·7H2O
Molmassa  g/mol
CAS-nummer 7487-88-9
Egenskaper
Densitet 2,155 g/cm³
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
MgSO4

Magnesiumsulfat, MgSO4, är ett salt som tillsammans med sitt hydrat, MgSO4·7H2O (som även kallas Epsomsalt, engelskt salt eller bittersalt) har många användningsområden.

  • Används för att bota magnesiumbrist hos människan (indikation muskelkramper)
  • Motverka magnesiumbrist hos odlade växter
  • Laxermedel (bittervatten, en kolsyrad 16 — 17-procentig vattenlösning).
  • Fram till 1920-talet intravenöst som bedövningsmedel.
  • Magnesiumsulfat är hygroskopiskt och används därför som torkmedel vid organisk syntes.
  • Godkänd livsmedeltillsats med nr E 515; används som konsistensgivare vid bordsalt.
  • Används som densitetshöjande medel i floatingtankar, 600l vatten och 375kg Magnesiumsulfat.

Saltet framställdes första gången 1694 ur mineralkällorna i den engelska kurorten Epsom. Källorna upptäcktes av en lantbrukare 1618, som lade märke till att trots den rådande torkan vägrade hästarna att dricka vattnet från källan. När vattnet undersöktes, fann man att det innehöll det bittert smakande ämnet magnesiumsulfat. Epsom blev sedan en populär kurort; bland dess mest kända besökare märks Samuel Pepys och Nell Gwyn.

Den ljusa mineraljorden kring källan kallades magnesia alba officinalis (alba = vit), som är detsamma som mineralet epsonit.

I den gamla farmakopén förekom en rad olika benämningar på magnesiumsulfat:

  • Magnesia vitriolata' (Vitriololja = koncentrerad svavelsyra.)
  • Magnesi sulfa
  • Sal amarus epsomensis (sal = salt, amarus = bitter)
  • Sal catharticus amarus
  • Sal catharticum anglicum
  • Sal sedlicense (Salt från Sedlitz)
  • Sulfas magnesicus

Magnesiumsulfat infört i en eldslåga färgar lågan grön.

Havsvatten innehåller naturligt magnesiumsulfat, varför det koksalt (natriumklorid] som utvinnes genom indunstning av havsvatten i saliner alltid är förorenat med en hel del magnesiumsulfat. Detta gör att man vid matlagning måste använda hälsokostaffärernas oraffinerade havssalt med viss försiktighet med hänsyn till magnesiumsulfatets laxerande egenskap.

Andra mineralkällor, som innehåller magnesiumsulfat finns i Sedlitz (ibland stavat Seidlitz) och Seidschüz i Böhmen (Tjeckien). I Sverige har man i varphögarna vid Sala silvergruva funnit ett vitt pulver, som vid undersökning visat sig innehålla upp till 65 % magnesiumsulfat.

Innehåll

Medicinska biverkningar vid förtäring

  • I höga doser kan magnesiumsulfat ge andnings- och hjärtstillestånd
  • Långvarigt bruk kan nedsätta aptiten

Miljöbelastning

Magnesiumsulfat är lätt nedbrytbart, och anses därför inte belasta miljön.

Kuriosa

  • Studier vid Birmingham Universitet visar att vid bad med Epsomsalt höjs magnesiumhalten i kroppen. Magnesium är ett av de första ämnena som försvinner vid bl.a. stress

Källor

  1. Sven Rinman: Bergwerkslexicon
  2. She-net råvaror
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg