Hjärt-lungmaskin
Från Rilpedia
Version från den 28 maj 2009 kl. 10.55 av Sahlan73 (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
En hjärt-lungmaskin är en maskin som temporärt tar över hjärtats och lungornas funktion.
Hjärt och lungmaskiner används ofta vid hjärtoperationer då det är svårt, och i bland även omöjligt att arbeta med ett hjärta som slår.
Innehåll |
Hjärt-lungmaskinens delar
Hjärt-lungmaskinen består av flera delar:
- Oxygenatorer som tillför syre, och eventuellt anestesigaser, samt vädrar ut koldioxid.
- Värmeväxlare som används för att minska metabolismen och därigenom öka säkerheten vid tex maskintekniska problem eller vid dåligt venåterflöde.
- Venreservoarer som är placerad mellan venslangen och artärpumpen fungerar som en buffertreservoar mellan ett varierande venåterflöde och ett relativt konstant pumpflöde. .
- Kardiotomireservoarer för att filtrera bort tex gamla koagler, fett och kanske benfragment.
- Hemofilter för att reducera blodvolymen i maskin och för att höja hematokriten kan hemofilter användas. Vid njursvikt kan tex kalium och slaggprodukter filtreras bort.
- Mekaniska komponenter såsom pumpar, venklämma, kanyler
- Monitoreringssystem av ett flertal larm och monitorer
Läkemedel och vätskor som tillförs
Läkemedel och vätskor som tillförs under användning av Hjärt-lungmaskin
- Kardioplegi är en kaliumhaltig, oftast kall, lösning som ges in i hjärtats kranskärl när aorta är avstängd. Ökningen av extracellulärt kalium förhindrar depolarisation och hjärtat stannar, oftast i diastole.
- Före start av hjärtlunmaskinen måste systemet avluftas. Då fylls slangkretsen, oftast, med klar saltlösning. Vid maskinstart blandas patientens blodvolym med saltlösningen.
- Vid behov ges blodprodukter som plasma och erytrocyter.
- Anestesigas ges i oxygenatorn eftersom lungorna är avstängda.
- Heparin ges för att förhindra att blodet skall koagulera i systemet.
Viktiga parametrar kontrollera
- Blodflöde. Behovet av blodflöde varierar mycket beroende på bla ålder, kön, muskelmassa, anestesidjup, hematokrit och temperatur. Till vuxna beräknas flödet schablonmässigt till 2,4 * kroppsyta, i m2,/minut. Flödet kan i viss mån verifieras med mätning av venöst syrgasinnehåll.
- Blodgaser. Ambitionen är att även i hjärtlungmaskinen försöka skapa så fysiologiska förhållanden som möjligt. Men de metaboliska förhållandena i kroppen förändras under ECC, mycket beroende på hypotermi.
- Antikoagulation. När blod kommer i kontakt med främmande ytor startar ett antal kaskadreaktioner, tex: koagulationskaskaden, komplementsystemet, fibrinolytiska systemet och kinin-kallikreinsystemet. Mest påtaglig och konkret är koagulationskaskaden. Därför måste antikoagulationsbehandling ges i samband med ECC.
Tillbud och incidenter vid ECC
Kvalitet och säkerhet är viktigt och prioriteras högt av såväl perfusionister som industri. Både hjärtlungmaskiner och engångsmaterial håller en mycket hög prestanda. Perfusionistutbildning och auktorisation och certifiering av perfusionister har bidragit till god kompetens i perfusionistkåren. Men trots detta kan tillbud och incidenter uppstå. Exempel på sådana tillbud är:
- Luftembolisering
- Accidentell dekanylering
- Luftblock i venslangen
- Koagulation i systemet
- Köldantikroppar
- Koagulation vid accidentell hypertermi
- Hypoperfusion
- Blodläckage
- Vattenkontamination från värmeväxlaren.
