Ängsviol

Från Rilpedia

Version från den 23 november 2008 kl. 09.13 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Ängsviol
Viola canina 2.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Malpighiales
Familj: Violväxter
Violaceae
Släkte: Violsläktet
Viola
Art: Ängsviol
V. canina
Vetenskapligt namn
§Viola canina
Auktor: L., 1753
Skogsviol (A) och ängsviol (B)
Skogsviol (A) och ängsviol (B)
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Ängsviol (Viola canina), även kallad hundviol, är en art i familjen violväxter som förekommer naturligt från Europa till Sibirien, Turkiet, Kaukasus och Marocko. I Sverige är arten vanlig i hela landet och växer på öppna torra ängar, backar och i skogsbryn.

Den kan särskiljas från den snarlika skogsviolen genom att kronbladen vanligen är något mörkare blå samt att sporren är vitgul och grunt kluven. Hos skogsviolen är kronbladen vanligen mer blekt lila och även sporren har denna färg och är dessutom inte heller kluven.

Blomkronan hos skogsviolen är dessutom något större. De två arterna skiljer sig dessutom genom att ängsviolen har fastare, mörkare blågröna och något mindre blad. Ängsviolen övervintrar genom stjälkarnas baser och de knoppar som sitter på dessa, medan skogsviolen övervintrar med en helt underjordisk, lodrät pelarstam, som kröns av en bladrosett, under vilken det innevarande årets stjälkar växer fram.

Underarter

Ängsviol är en mångformig art och flera underarter kan urskiljas. I Sverige förekommer huvudunderarten (subsp. canina) som har stipler som är mindre än hälften så långa som bladskaften, samt mörkare, rent blå blommor. Den andra underarten norrlandsviol (subsp. montana) är mer upprättväxande och har ofta de vissnade fjolårsstjälkar kvar i tuvorna. Bladen är smalare, stiplerna är mer än hälften så långa som bladskaften, samt vanligen ljusare blå blommor.

Hybrider

Det förekommer ett flertal hybrider med andra violarter.

Externa länkar

Personliga verktyg