Ubuntu

Från Rilpedia

Version från den 18 maj 2009 kl. 21.43 av Improvisationens.mästare (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Ubuntu (olika betydelser).


Ubuntu
Ubuntu 9.04 (Jaunty Jackalope)
Ubuntu 9.04 (Jaunty Jackalope).
Utvecklare Canonical Ltd./Ubuntu Foundation
OS-familj Linux
Källkod Öppen källkod
Licens GNU GPL, GNU LGPL m. fl.
Kärntyp monolitisk
Arbetsstatus pågående
Senaste version 9.04 / 23 april 2009
Webbplats www.ubuntu.com

Ubuntu är ett fritt operativsystem baserat på linuxkärnan. Namnet kommer från Zuluspråkets "ubuntu", som löst översatt blir "medmänsklighet" eller "En person är en person bara genom andra människor". Ubuntus målsättning är bland annat att vara ett aktuellt, stabilt operativsystem för den genomsnittlige användaren, med ett starkt fokus på användarvänlighet och enkel installation. Ubuntu har blivit rankad som den mest populära linuxdistributionen för persondatorer,[1][2][3].

Bakom Ubuntu står företaget Canonical Ltd. För att kunna garantera support under de långa supportperioderna så står även Ubuntu Foundation beredda i bakgrunden med ett reservkapital. Ubuntus grafiska miljö är i grundutförande baserad på skrivbordssystemet GNOME. Den senaste versionen, Ubuntu 9.04 (Jaunty Jackalope), släpptes i april 2009. Nästa version, 9.10 (Karmic Koala), beräknas släppas i oktober 2009.[4][5][6]

Innehåll

Bakgrund

En av grundvärderingarna bakom GNU/Linux och öppen källkod är att alla användare ska ha full frihet att anpassa mjukvaran och dela med sig till andra av sina modifierade versioner. Detta finns juridiskt uttryckt i licenser som till exempel GPL, som Linux täcks av. Detta har gett möjlighet för ett antal företag att bildas med syftet att anpassa och paketera Linux tillsammans med andra program, en så kallad Linux-distribution. Det är vanligt att dessa företag fokuserar på att sälja utbildning och konsult-tjänster, eftersom GPL ger användarna full rättighet att kopiera distributionerna. De har då tillåtit gratis nedladdning av mjukvaran.

Runt 2003 var Red Hat och SUSE bland de populäraste versionerna bland hemanvändare. Båda dessa distributioner bestämde sig för att dela upp sina distributioner i två varianter: En full version, som de tar betalt för, samt en fri version, med färre program. Även om detta är fullt tillåtet, så kände sig många hemanvändare åsidosatta till förmån för företagskunderna.

Det var i denna situation som företaget Canonical bildades och släppte första versionen av Ubuntu 2004.

Filosofi och värderingar

Namnet Ubuntu är valt med eftertanke och återspeglar hela filosofin som både utvecklare och användare ställer sig bakom. Ubuntu kan på zulu och flera andra afrikanska språk ungefär översättas med ”medmänsklighet” eller ”jag är den jag är på grund av vad vi alla är”.

Ubuntu och människorna inblandade samlas runt en grundläggande filosofi som ska garantera användaren vissa friheter: att mjukvara ska finnas tillgänglig utan kostnad, kunna användas av alla oavsett språk eller eventuella handikapp, samt att människor ska ha friheten att modifiera och anpassa sin mjukvara på vilket sätt de själva vill.

Dessa friheter gör att Ubuntu skiljer sig markant från traditionell, proprietär programvara: verktyg och program i Ubuntu finns tillgängliga helt gratis och användaren har fullständig rätt att ändra på dem till dess de uppfyller dennes behov.

De som jobbar med Ubuntu ger följande offentliga löften till sina användare:[7]

  • Ubuntu kommer alltid att finnas tillgängligt utan kostnad och det finns ingen speciell ”företagsversion” som kostar pengar.
  • Ubuntu levereras med komplett kommersiell support från hundratals företag över hela världen. Ubuntu släpps regelbundet och förutsägbart i nya versioner; varje halvår kommer en ny version som får gratis säkerhetsuppdateringar och buggfixar under minst 18 månader.
  • Ubuntu innehåller de bästa översättningar och handikappstöd som rörelsen kring fri programvara kan erbjuda, för att Ubuntu ska vara användbart för så många människor som möjligt.
  • Ubuntu ställer sig helt och hållet bakom principerna bakom fri programvara.

Versioner och versionsnummer i Ubuntu

Ubuntus versionsnumrering utgår från det år och den månad då versionen släpptes: version 7.04 släpptes alltså i april 2007. Ubuntu ska släppas regelbundet i en ny stabil version varje halvår, dock med undantag för 6.06 Dapper, som på grund av olika anledningar blev två månader sen.

Varje version av Ubuntu stöds för en bestämd period. Under den här tiden tillhandahålls säkerhetsuppdateringar via internet, telefonsupport mot betalning och gratis chattsupport på ideell basis. Som minst sträcker denna period sig till 18 månader efter utgåvans lansering, men några utgåvor har längre support. Dessa kallas "LTS-utgåvor", Long Term Support, och har 3 års stöd för skrivbordsutgåvan respektive 5 års stöd för serverutgåvan. Stödperiod för de aktuella utgåvorna kan ses i nedanstående tidslinje: <timeline> ImageSize = width:650 height:300 PlotArea = left:110 top:10 right:40 bottom:70 AlignBars = early

Colors =

id:regular value:yellow legend:Vanlig_utgåva
id:dead value:tan1 legend:Övergiven_utgåva
id:lts-desktop value:orange legend:LTS_skrivbord
id:lts-server value:red legend:LTS_server

Dateformat = dd/mm/yyyy Period = from:01/06/2004 till:01/06/2013 TimeAxis = orientation:horizontal ScaleMajor = unit:year increment:1 start:2005 ScaleMinor = unit:month increment:6 start:2005

Legend = orientation:horizontal position:bottom

Define $dx = -40 # Skifta texten 40 pixlar åt vänster

PlotData=

 width:17
 bar:Ubuntu4.10 color:dead from:20/10/2004 till:30/04/2006 text:4.10
 bar:Ubuntu5.04 color:dead from:08/04/2005 till:31/10/2006 text:5.04
 bar:Ubuntu5.10 color:dead from:20/10/2005 till:20/04/2007 text:5.10
 bar:Ubuntu6.06(desktop) color:lts-desktop shift:($dx,0) from:01/06/2006 till:01/06/2009 text:6.06_LTS_(Desktop)
 bar:Ubuntu6.06(server) color:lts-server shift:($dx,0) from:01/06/2006 till:01/06/2011 text:6.06_LTS_(Server)
 bar:Ubuntu7.04 color:dead from:19/04/2007 till:19/10/2008 text:7.04
 bar:Ubuntu7.10 color:regular from:18/10/2007 till:18/04/2009 text:7.10
 bar:Ubuntu8.04(desktop) color:lts-desktop shift:($dx,0) from:24/04/2008 till:24/04/2011 text:8.04_LTS_(Desktop)
 bar:Ubuntu8.04(server) color:lts-server shift:($dx,0) from:24/04/2008 till:24/04/2013 text:8.04_LTS_(Server)
 bar:Ubuntu8.10 color:regular from:30/10/2008 till:30/04/2010 text:8.10

</timeline>

Alla Ubuntus versioner har ett allitterativt namn med ett adjektiv och ett djur under utvecklingsperioden. Dessa namn används ofta till att referera till den sagda versionen även efter den färdiga versionen är släppt, och vanligtvis förkortat enbart till adjektivet, alltså Breezy eller Dapper.

4.10

Släpptes i oktober 2004. Ubuntu 4.10 hade kodnamnet Warty Warthog, ett namn som anspelar på oslipade naturen i den här första versionen av distributionen. Den hade 2 CD-skivor, en startbar skiva för att pröva Ubuntu med och en annan skiva för att installera med. Möjligheten att pröva på Ubuntu utan att installera något på datorn finns med i alla efterföljande versioner av Ubuntu.

5.04

I april 2005 släpptes Hoary Hedgehog. Denna version hade även startbara cdskivor för PowerPC- och 64bits-processorer. En till variant av Ubuntu såg dagens ljus: Kubuntu. Även om Kubuntu har samma grund som Ubuntu, så har den ett annat skrivbordssystem installerat som standard - KDE istället för Gnome.

5.10

Nytt för den tredje versionen av Ubuntu, Breezy Badger, var att det nu även fanns tre "smaker" av Ubuntu. Förutom Ubuntu och Kubuntu fanns nu även Edubuntu, en version speciellt anpassad för skolor.

6.06

Med en förlängd utvecklingsperiod på 8 månader, fick Dapper Drake extra uppmärksamhet och omsorg av sina utvecklare. Version 6.06 är en speciell version då den har extra lång officiell support-tid, 3 år för skrivbordsmiljöer och 5 år för servrar. Dapper hade många nyheter och var ett stort steg i Ubuntus utveckling. Bland annat så förenklades installationen så att den startbara CD-skivan även kunde installera Ubuntu. Det blev möjligt att installera Ubuntu på en USB-enhet.

Samtidigt släpptes även Xubuntu, speciellt riktad till äldre datorer med mindre kapaciet.

6.10

Höstversionen av Ubuntu från 2006 kallas Edgy Eft.[8] Genom att byta ut startsystemet till ett med parallell start av program kunde datorns starttider minskas.

7.04

Feisty Fawn kom ut den 19 april 2007 [9]. Den här versionen har flera nyheter som ökar Ubuntus användbarhet drastiskt:

  • En guide som för över inställningar från Windows till Linux. Detta gör att du kan börja använda Ubuntu direkt efter installation, utan att behöva lägga till bokmärken eller mata in dina användarnamn i chattprogrammet. Även skrivbordsbakgrunden förs över.
  • Nätverkshanteraren, som automatiskt försöker hitta tillgängliga nätverk och ansluta till dem.
  • Enkel installation av stöd för film- och audioformat (codec). När mediaspelaren inte kan spela en fil, kopplar den automatiskt upp sig på Internet och hämtar hem stöd för de saknade formaten.
  • En diskanalysator som på ett grafiskt sätt visar vad som använder ditt hårddiskutrymme.
  • Skrivbordseffekter. För att utnyttja att många datorer idag har kraftfulla grafikkort så kan man enkelt aktivera Compiz.
  • En drivrutinshanterare som känner av vad du har för hårdvara och installerar drivrutiner för den. Eftersom all hårdvara inte har drivrutiner med öppen källkod måste vissa drivrutiner installeras separat. Det här verktyget är till för att göra det så enkelt som möjligt.

7.10

Gutsy Gibbon kom ut den 18 oktober 2007 [10]. Bland nyheterna finns bland annat:

  • Windowskompabilitet - Användare som önskar köra både Windows och Ubuntu kan läsa från och skriva till filer i Windows (även NTFS)
  • Utökade sökfunktioner ger användaren möjlighet att söka hela skrivbordet efter filer, mappar, foton, etcetera.
  • Automatisk installation av populära tillägg till Firefox
  • OpenOffice.org 2.3
  • Compiz aktiverat från början.

8.04

Hardy Heron släpptes den 24 april 2008.[11]

dessutom nya versioner av alla de grundläggande programmen i Ubuntu.

8.10

Intrepid Ibex släpptes den 30 oktober 2008.[13]

Skrivbordsinstallationen av Ubuntu 8.10 innehåller nya versioner av en mängd applikationer, samt förbättrat hårdvarustöd. Den nya nätverkshanteraren har stöd för 3G-modem och mobiler med stöd för trådlöst internet, som nu blir lättare att använda.

9.04

Jaunty Jackalope släpptes den 23 april 2009.[14] Målsättningen innefattar bland annat snabbare uppstart.

Derivat

Officiella varianter

Canonical stöder och medverkar till utvecklingen av ett antal varianter av Ubuntu.

  • Kubuntu använder KDE som skrivbordshanterare (istället för Gnome som är standard i Ubuntu).
  • Xubuntu använder Xfce som skrivbordshanterare och är speciellt anpassad för att kunna köras på äldre datorer.
  • Ubuntu Server Edition är optimerad för server-uppgifter och saknar därför ett grafiskt gränsnitt. Det grundläggande systemet är anpassat speciellt för nätverksservertjänster, som t ex en webbserver. Detta används bl a på Wikimedia:s webb- och databas-servrar. [15]
  • Edubuntu är speciellt anpassad för att användas i skolor.
  • Gobuntu använder sig endast utav fri mjukvara. Första versionen släpptes tillsammans med Ubuntu 7.10.[16]
  • Ubuntu Studio är speciellt anpassad för skapande av musik och film.

Fristående härledningar

Ubuntus popularitet har gjort att det finns ett stort antal derivat. En speciell version innehållande endast fri programvara är Gnewsense. Google använder en anpassad variant, kallad Goobuntu.

Ubuntu Eee

Ett operativsystem speciellt anpassat för ASUS Eee PC-datorerna. Kärnan är omgjord för att passa de bärbara Eee-datorernas hårdvara vilket gör operativsystemet mindre och snabbare.

Ubuntu Eee använder vissa program som skiljer operativsystemet från Ubuntu, bland annat startskärmen Canonicals netbooks remix som skall utnyttja den lilla skärmen till max och på så sätt göra operativsystemet mer användarvänligt. Andra betydelsefulla program som Ubuntu innehåller är

Ubuntu Eee stödjer även de nya ASUS Eee PC 900-seriens Multitouch-styrplatta vilket betyder att man kan zooma in genom att pressa samman fingrarna och zooma ut genom att pressa isär. Det går även att scrolla på sidor genom att dra två fingrar och dra upp och ned.

Användare

Ubuntu är en av de mest populära Linux-distributionerna för skrivbordsanvändning. Frankrikes parlament har beslutat att de ska gå över till Kubuntu innan slutet av sommaruppehållet 2007. [17] Andra stora miljöer där Ubuntu används är t ex Wikimedia:s servrar. [15] I Sverige finns ett antal Ubuntuföreningar varav den största är Svenska Ubuntuföreningen. Det finns även ett antal lokala föreningar. b.l.a. Uppsala Ubuntuförening. I det svenska Ubuntuforumet finns ett faddersystem för nya och gamla ubuntuanvändare, vilket gör att det snabbt går att få svar på frågor som rör systemet.

Ubuntus internationella organisation

Ubuntus moderföretag Canonical Ltd. är baserat i London, och har uppmuntrat till så kallade LoCos (Local Communities) i alla länder där Ubuntu sprids. Canonical stödjer dessa LoCos med serverplats för forum, wikis, information och support, och användarna/medlemmarna på respektive LoCo är där ideellt. Varje LoCo har en kontaktperson, vald av medlemmarna i samrådan med Canonical. Sveriges LoCo finns också registrerad som förening hos Skatteverket och kallas Ubuntu-SE

Skärmdumpar

Fil:Peek Into Ubuntu.ogg

Ubuntu 7.04 med skrivbordseffekter aktiverade.

Ubuntu har stöd för många språk. Bilden visar ett exempel med traditionell kinesiska.

Källor

  1. ↑ ”DistroWatch 2005”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2005. Läst 2008-10-14. 
  2. ↑ ”DistroWatch 2006”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2006. Läst 2008-10-14. 
  3. ↑ ”DistroWatch 2007”. distrowatch.com. http://distrowatch.com/index.php?dataspan=2007. Läst 2008-10-14. 
  4. ↑ linux-magazine.com, Kristian Kissling (2009-05-15). ”Ubuntu Karmic Koala in First Alpha”. http://www.linux-magazine.com/online/news/ubuntu_karmic_koala_in_first_alpha. Läst 2009-05-18. 
  5. ↑ arstechnica.com, Ryan Paul (2009-02-20). ”Ubuntu 9.10 is named Karmic Koala, will eat tasty eucalyptus”. http://arstechnica.com/open-source/news/2009/02/ubuntu-910-is-named-karmic-koala-will-eat-tasty-eucalyptus.ars. Läst 2009-05-18. 
  6. ↑ osnews.com, Thom Holwerda (2009-02-21). ”Ubuntu 9.10 Details Announced”. http://www.osnews.com/story/21016/Ubuntu_9_10_Details_Announced. Läst 2009-05-18. 
  7. ↑ http://www.ubuntu.com/ Den officiella webbplatsen
  8. ↑ https://lists.ubuntu.com/archives/ubuntu-announce/2006-April/000064.html
  9. ↑ http://www.ubuntu.com/news/congratulations-ubuntu-7.04
  10. ↑ http://www.ubuntu.com/news/ubuntu710
  11. ↑ lifehacker.com.au, Kevin Purdy (2008-04-24). ”Ubuntu 8.04 “Hardy Heron” Released”. http://www.lifehacker.com.au/2008/04/ubuntu_804_hardy_heron_released-2/. Läst 2009-05-18. 
  12. ↑ 12,0 12,1 12,2 Ubuntu-se.org 25/12-07
  13. ↑ tectonic.co.za, Alastair Otter (2008-10-30). ”Ubuntu Intrepid now out”. http://www.tectonic.co.za/?p=3537. Läst 2009-05-18. 
  14. ↑ arstechnica.com, Ryan Paul (2009-04-23). ”Jaunty Jackalope hops onto scene with GNOME 2.26, new features”. http://arstechnica.com/open-source/news/2009/04/the-jackalope-arrives-ubuntu-904-officially-released.ars. Läst 2009-05-18. 
  15. ↑ 15,0 15,1 ”Wikipedia adopts Ubuntu for its server infrastructure” (på en). 2008-10-09. http://arstechnica.com/news.ars/post/20081009-wikipedia-adopts-ubuntu-for-its-server-infrastructure.html. Läst 2009-02-05. 
  16. ↑ Mark Shuttleworth Gobuntu is... Go, hämtat 2007-08-15
  17. ↑ http://www.uppsnappat.se/?url=news!read.jspx?newsID=9014

Externa länkar

(engelska)

(engelska)


v • d • r
Linux-distributioner
NewTux.svg

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Ubuntu"
Personliga verktyg
På andra språk