Från Rilpedia

Hammarby var en bruks- och lantegendom belägen vid ett fall i Järleån öster om Nora i Örebro län.

Arkeologiska fynd tyder på att järnframställning förekom redan omkring 1150.

Järnbruket Kungshammaren anlades vid Järleåns forsar av staten 1544. På andra sidan ån låg Bröstorpshammaren. Av dessa båda grundades Hammarby järnbruk (59°32′10″N 15°6′50″O / 59.53611, 15.11389) 1632 som blomstrade under trettioåriga kriget och drevs i tvåhundra år av en släkt med efternamnen Dress, Leijel, Möhlman, Petre och von Schantz. På 1830-talet köptes det av bröderna P. G. och A. Wedberg. På 1840-talet hade det fyra härdar och tre hammare och producerade årligen 1435 skeppund (244 ton) stångjärnssmide. Det ägdes av sonen C. H. Wedberg tills Hammarby-Yxe aktiebolag bildades.

Yxe eller Järle järnbruk ligger en halvmil därifrån och en mil från Lindesberg. Det hade på 1840-talet två härdar och två hammare och producerade årligen 933 skeppund (159 ton) stångjärnssmide av eget tackjärn.

Hammarby-Yxe aktiebolag grundades 1889, hade postadress Nora och telegramadress "Hammarbybolaget". Produktionen skeppades ut via Otterbäckens hamn. Vattenfallet i ån köptes av svenska staten 1907 för att generera elkraft till järnvägen. Företaget som då hade 88 anställda bestod av masugn, martinugn, manufakturverk, kvarnar och en såg och producerade årligen 4000 ton martingöt och 230 ton gjutgods. Till bolaget hörde 32 mantal jord, som bland användes för egen träkolsproduktion. Driften lades ner 1923.

En av Sveriges nordligaste självsående bokskogar finns intill herrgården. Järleåns dalgång är naturreservat på en sträcka av 5 km.

Källor

• Carl Anders Lindstén, Sevärt i Bergslagen, 2:a upplagan (1992)
• "Hammarby", Nordisk familjebok (1909)
• Iron and Steel in Sweden (1920)
• Wilhelm Tham, Beskrifning öfver Örebro län (1849)

Dessa har digitaliserats av Projekt Runeberg.