Yttrandefrihet
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning. FN:s deklaration formulerar rätten på följande sätt: "Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser". En liknande text finns också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.
Yttrandefrihet anses vara en av förutsättningarna för ett demokratiskt statsskick. I alla rättsstater finns det begränsningar för yttrandefriheten, varierande mellan olika länder. USA har till exempel inte någon motsvarighet till Sveriges lagstiftning om hets mot folkgrupp som förbjuder rasistiska budskap[1], medan den typen av budskap är hårt reglerade i de flesta europeiska länder.
Innehåll |
Inskränkningar i yttrandefrihet
Inskränkningar som finns i de flesta länders yttrandefrihet gäller brott mot upphovsrättslagar, uppvigling, förtal, olaga hot, spioneri, olaga våldsskildring med mera. Europakonventionen anger följande skäl som är godtagbara för att begränsa yttrandefriheten:
- "...hänsyn till den nationella säkerheten,
- den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten,
- till förebyggande av oordning eller brott,
- till skydd för hälsa eller moral,
- till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter,
- för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller
- för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet".
Inskränkningarna varierar starkt mellan olika länder.
Censur är en form av inskränkning av yttrandefriheten. Det är att genom förhandsgranskning hindra information från att nå allmänheten. Tidningar och andra massmedier kan censurera sig själva, så kallad självcensur, men oftast syftar ordet på statlig censur. Sådan censur bedrivs vanligen av statliga myndigheter eller annat statligt organ och är som regel lagstadgad.
Den enda svenska myndighet som har rätt att förhandsgranska material är biografbyrån. Främst handlar denna censur om att hindra att vissa typer av våldsscener på film ses av unga människor.
I nationer med auktoritära regeringar praktiseras ofta censur mot obekväma åsikter.
Se vidare:Censur
Tryckfrihet och yttrandefrihet
Tryckfrihet innebär rätt att trycka och sprida information och uppfattningar fritt. Yttrandefrihet och tryckfrihet är därmed två närstående begrepp, där det senare har en snävare teknisk definition. Men en fråga om tryckfrihet handlar alltid också om yttrandefrihet.
I juridiskt hänseende regleras i Sverige yttrandefrihet i Regeringsformen medan tryckfrihet regleras i Tryckfrihetsförordningen för tryckta medier och Yttrandefrihetsgrundlagen för övriga medier (radio, TV, film etcetera).
Det förtjänar påpekas att den svenska tryckfriheten inte från början kom till av demokratiska skäl, utan på grund av maktbalansen under den så kallade frihetstiden. Den är halvtannat sekel äldre än allmänna rösträtten.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefrihet i deklarationen om mänskliga rättigheter
I FN:s universella deklaration om de mänskliga rättigheterna behandlas yttrandefriheten i artikel 19, som lyder:
- Artikel 19
- Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.[2]
Nära relaterat är artikel 18:
- Artikel 18
- Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor.[3]
Europakonventionen
I Europakonventionen om mänskliga rättigheter står skrivet om yttrandefriheten att "Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser."
Historik
Den första formella efterfrågan för yttrandefrihet gjordes av Sir Thomas More inför det Engelska parlamentet och Kung Henrik VIII av England den 18 april 1523.
Tankar om yttrandefrihet och pressfrihet lyftes fram under upplysningen på 1700-talet. Den svenska pressfriheten formulerades av Anders Chydenius 1766 Tryckfrihetsförordningen. Vid samma tid uppkom även den svenska Offentlighetsprincipen, principen att all information vid myndigheter och offentliga verksamheter ska vara allmänt tillgängliga. Denna princip kontrasterar mot övriga EUs mer restriktiva offentlighet.
Tyskland under 1930- och 1940-talet
Yttrandefrihetens skörhet illustreras väldigt tydligt av det som hände i Tyskland på 1930- och 1940-talet.
Hitler kom till makten genom demokratiska val, och genom detta kunde nazismen angripa yttrandefriheten. För att höja moralen förbjöds pornografi [källa behövs]. Detta utökades senare till vanliga böcker med pornografiska avsnitt, för att sedan omfatta vad som ansågs vara moraliskt förkastliga avsnitt och toppas med att alla böcker med något som någon klassat som omoraliskt blev förbjudet. Värt att notera att denna process gick så pass långsamt[källa behövs] att väldigt få reagerade[källa behövs] innan åtgärderna var genomförda. Senare genomfördes även de kända bokbålen. På dessa bål eldades allt som var på något sätt ansågs moraliskt förkastligt eller farligt för samhället.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Filosofiska och politiska teorier om yttrandefrihet
I en absolut yttrandefrihet finns ingen censur, upphovsrätt, förtal eller liknande som kan hindra det fria utbytet av åsikter och information. Ett välkänt citat som tillskrivs Voltaire är: Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem[4].
Inskränkningar görs därför att landet anser att
- statens säkerhet är viktigare än individens yttrandefrihet. Hit räknas spionage
- det kreativa skapandet måste skyddas. Detta görs bl.a. genom patent.
- vissa uttalanden är stötande mot individer enbart på grund av deras grupptillhörighet. Dessa uttalanden kan straffas. Hit räknas förintelseförnekelse och hets mot folkgrupp
- framställandet är olagligt.
Det kanske mest berömda försvaret av yttrandefrihet (och närliggande friheter som samvetsfrihet, åsiktsfrihet med fler) formulerades av John Stuart Mill i Om friheten. Mill sammanfattade sina argument för sådan frihet på följande vis:
- "För det första: Även om någon åsikt tvingas till tystnad kan den, såvitt vi vet, vara riktig. Att bestrida detta skulle vara att tillmäta oss själva ofelbarhet.
- För det andra: Även om den åsikt som nedtystas är en villfarelse, kan den dock innehålla och innehåller mycket ofta en viss grad av sanning... [det är] endast genom kontroverser mellan olika meningar som andra sidor av sanningen har någon utsikt att göra sig gällande.
- För det tredje: Det kan tänkas att den vedertagna åsiktern inte blott är sann utan rymmer hela sanningen. Men om den inte får röna och verkligen röner ett intensivt motstånd, kommer flertalet av dess anhängare att omfatta den blott som en fördom med föga insikt om eller känsla för alla de förnuftsskäl som den grundar sig på...
- För det fjärde kommer själva åsiktens innebörd att löpa fara att gå förlorad eller avtrubbas och berövas allt levande inflytande på karaktär och handlingssätt. Den blir bara en dogm som bekänns med läpparna, för alltid verkningslös, en död bråte som belamrar marken och hindrar att någon verklig och djupt erkänd övertygelse spirar fram ur förnuftet eller den personliga erfarenheten."[5]
Yttrandefrihet i olika länder
Finland
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefriheten skyddas av grundlagens andra kapitel.
Folkrepubliken Kina
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefriheten skyddas av den 35:e artikeln i landets grundlag. Dock inskränks detta av en omfattande censur.[6] Ett av det mest kända fallen är hur sökmotorn Googles bildsökning av massakern på himmelska fridens torg censureras fullständigt. Den kinesiska versionen av Wikipedia går inte heller att nå från Kina.[7]
Nordkorea
Motsatsen till yttrandefrihet skulle kunna identifieras med Nordkorea. Censur, ingen tillgång till internet samt tv och radio under total statlig kontroll. De som ändå uttalar ”statsfientliga” åsikter hamnar i fängelse eller avrättas.
Irland
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefriheten skyddas av artikel 40.6.1 i den irländska konstitutionen. Lagen säkerställer dock bara rätten om yttrandefriheten inte används till att underminera "public order or morality or the authority of the State" (offentlig ordning och moral eller statens auktoritet). Vidare uttrycker konstitutionen klart och tydligt att publikationer som är "blasphemous, seditious, or indecent matter" (hädisk, upprorisk, eller oanständig) inte är lagliga.
Sverige
Den svenska yttrandefriheten är en del av de positiva opinionsfriheterna, som i sin tur är en del av de medborgerliga fri- och rättigheterna. De positiva opinionsfriheterna syftar till att främja ett fritt meningsutbyte och därmed främja demokratin. Yttrandefriheten omfattar en rätt för varje medborgare Sverige att uttrycka sig i tal, skrift eller bild eller på annat sätt, som det uttrycks i regeringsformen. Myndigheter får inte i förväg pröva (censurera) om uttalandena är lämpliga eller bestraffa medborgare enbart för att de ogillar vissa uttalanden. Ett undantag är filmcensur, som är tillåten. Även utlänningar som befinner sig i Sverige har yttrandefrihet i samma utsträckning som svenska medborgare.
Vissa delar av yttrandefriheten har ett starkare skydd än övrig yttrandefrihet. Det är de yttranden som framförs via ett medium som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, eller tryckfrihetsförordningen, TF, det vill säga tryckta skrifter, radioprogram, TV-sändningar, video/dvd, tekniska upptagningar med mera. Vissa webbsidor omfattas av detta skydd, men majoriteten gör det inte. Fotokopierade och stencilerade texter omfattas inte av detta starkare yttrandefrihetsskydd, om de inte har utgivningsbevis eller angiven utgivare.
Uttalanden som om fattas av YGL eller TF omfattas också av ett källskydd och ett efterforskningsförbud. Det innebär att en journalist eller en redaktör inte får avslöja sin källa utan dennes vilja och att en myndighet inte får försöka efterforska källan till en viss uppgift.
Uttalanden som framförs direkt och muntligt har alltså inte skydd i YGL eller TF, utan enbart det skydd som uttrycks i regeringsformen. Många enklare fotokopierade texter, vykort och reklamtryck faller också utanför det starkare yttrandefrihetsskyddet i YGL och TF.
Inskränkningar
Yttrandefriheten är inte absolut utan får inskränkas, om inskränkningen är godtagbar i ett demokratiskt samhälle, inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet, (proportionalitetsprincipen) och inte utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrets grundvalar. För den del av yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen gäller också att inskränkningen bara får ske genom lag. Stiftandet av ny sådan lag kräver också i sin tur grundlagsändring.
Inskränkningarnas syfte
Syftet med att begränsa yttrandefriheten är komplext. Delar av begränsningarna handlar om att skydda staten mot exempelvis spioneri, landsförräderi, hot mot tjänsteman, sekretessbrott och övergrepp i rättssak eller andra hot mot rikets säkerhet eller rättsystemet. Andra delar handlar om statens skyldighet att skydda svagare medborgare mot övergrepp, exempelvis olaga hot eller förtal. En tredje grund för inskränkningar utgör skyddet av demokratin, exempelvis förbudet genom hot påverka hur någon röstar. En fjärde är statens skyldighet att verka för likabehandling av alla medborgare via skyddet av minoriteter genom förbudet mot hets. Den femte grunden handlar statens behov av att tekniska och kulturella landvinningar, därför inskränks yttrandefriheten också genom patent och upphovsrättsskydd.
Vilka lagar?
Inskränkningarna i yttrandefriheten finns bland annat i brottsbalken, i form av förbud mot olaga hot, hets mot folkgrupp, förtal och förolämpning, och sekretesslagen. För uttalanden som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen regleras dessa brott istället i tryckfrihetsförordningens brottskatalog och kallas tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. Det finns arton tryckfrihetsbrott, större delen av dem är brott mot staten. För en utförlig beskrivning, se tryckfrihetsbrott. Inskränkningar finns också i form av mönsterskydd, varumärkesskydd, patent och upphovsrätt.
Vid grova yttrandefrihetsbrott mot staten finns inget anonymitetsskydd för upphovsmannen till ett uttalande, källskyddet faller alltså bort, liksom efterforskningsförbudet.
Politisk yttrandefrihet
Som ett led i arbetet att kartlägga vilket hot det finns mot yttrandefriheten från icke-statliga aktörer presenterade den 7 mars 2008 sektionen mot samhällshotande brottslighet inom Säkerhetspolisen en rapport om hot mot förtroendevalda inom kommun och landsting.[8] Politiker som uttalar sig i eller ansvarar för känsliga eller politiskt kontroversiella frågor bedöms som särskilt utsatta. Oftast är det personer som reagerar på enskilda beslut som hotar, vanligt är också att den hotande kan klassificeras som psykiskt sjuk eller rättshaverist. Säpo skriver att "Hot mot förtroendevalda från organiserade kriminella miljöer eller andra grupperingar är till synes ovanligt" Det enda undantaget från denna regel utgörs enligt Säpo av Antifascistisk aktion som kontinuerligt utsätter politiker för hot och aktioner i syfte att få dem att lämna sina politiska uppdrag. [8] En representant för Afa har i Sveriges radio förklarat att "Vi vet att misshandel, våld och hot och liknande kan fungera. Vi har sett goda resultat"[9].
Tyskland
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefriheten skyddas av artikel 5 i den tyska grundlagen. Undantag omfattar förolämpning och förintelseförnekelse.
USA
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Yttrandefriheten är skyddad i det första tillägget till konstitutionen. Inskränkningen omfattar upphovsrättsligt skyddat material och Millertestet som reglerar obscenitet.
Rättsfall
Egypten
- En man dömdes i mars 2007 till fängelse för att i sin blogg ha skrivit sådant som rätten uppfattat ha skändat islam och ha skändat Egyptens president.[10]
Sverige
- Ansvarige utgivaren för tidningen Expressen fälldes 2003 för förtal efter att ha publicerat löpsedlar som felaktigt gav intrycket att vänsterpartiets dåvarande partiledare Gudrun Schyman spelade in porrfilm. Expressen och utgivaren dömdes också att gemensamt betala 50.000:- i skadestånd.[11]
- Pingstpastorn Åke Green åtalades för hets mot folkgrupp efter att i en predikan 2003 uttalat bland annat att "sexuella abnormiteter" (inkluderande homosexualitet) är en "djup cancersvulst på hela samhällskroppen"[12]. Green fälldes i tingsrätten men friades i både hovrätten och Högsta domstolen, som ansåg att Europakonventionens starka skydd för yttrandefrihet när den utnyttjas inom religionsutövnings ramar, innebar att hets inte kunde anses föreligga.[13]
- Fyra unga män åtalades 2006 för hets mot folkgrupp efter att ha spritt flygblad i en skola. Flygbladen uppgavs vara Nationellt Motstånds fältupplaga och uttalade att homosexualitet hade en "moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen" och att homosexuellas promiskuösa leverne var en av de främsta orsakerna till AIDS och att homosexlobbyn försöker avdramatisera pedofili. Samtliga åtalade fälldes och dömdes till villkorlig dom respektive skyddstillsyn för den yngste. Dagsböter på mellan 60 och 100 dagsböter utdömdes.[14]
- The Pirate Bay delar ut .torrent-filer men inte något konkret upphovsrättsligt skyddat material. Åklagare Håkan Roswall anser att aktiviteten är "medhjälp till andras brottslighet." [15], medan andra anser att aktiviteten inte bryter mot lagen, och att en inskränkning av aktiviteten skulle vara censur. Fyra personer har åtalats och rättegången pågår för närvarande.
Storbritannien
- Fallet McLibel där miljöaktivisterna Helen Steel och David Morris i Europadomstolen i september 2004 vann över den brittiska staten. Steels och Morris advokater argumenterade för att staten genom att ställa de fattiga och maktlösa individerna, utan rättslig hjälp, mot det rika och mäktiga multinationella McDonald's i ett förtalsmål, hindrat de åtalade att utöva sin rätt till yttrandefrihet samt hindrat dem från att få en rättvis rättegång.[16]
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
USA
- Javed Iqbal, en satellit-tv-tekniker i Brooklyn, åtalades 2006 för att ha hjälpt sina kunder ta emot tv-kanalen al Manar.[17]
Österrike
- David Irving, känd förintelseförnekare, dömdes till tre års fängelse efter att 1989 ha propagerat mot att förintelsen någonsin skulle ha skett. Dom föll 20 februari 2006.
Turkiet
- I mars 2007 dömde Turkiets högsta domstol landets största internetleverantör att blockera Youtube, eftersom domstolen ansåg att några filmer som låg uppe på Youtube skändade Turkiets landsfader Kemal Atatürk[18].
Se även
- Tryckfrihet
- Yttrandefrihetsbrott
- Censur
- Mötesfrihet
- Organisationsfrihet
- Muhammedbilderna i Jyllands-Posten
- Svenska Helsingforskommittén
Källor
- ↑ Jacobs, J.B. och Potter. K.:Hate Crimes: Criminal Law & Identity Politics. Oxford University Press US, 1998 (s. 121)
- ↑ src:FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna#Artikel 19
- ↑ src:FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna#Artikel 18
- ↑ Sannolikt har Voltaire inte yttrat sig så; http://www.faktoider.nu/voltaire.html
- ↑ Mill, J.S., Om friheten, Bokförlaget Natur och Kultur 1998
- ↑ http://www.idg.se/2.1085/1.80800 och http://www.realtid.se/ArticlePages/200604/19/20060419103951_Realtid480/20060419103951_Realtid480.dbp.asp
- ↑ SVD, 2006-11-17, Elisabeth Vedin; http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_14085999.asp
- ↑ 8,0 8,1 Säkerhetspolisen: Hot mot förtroendevalda ny rapport (2008-03-07)
- ↑ http://www.sr.se/cgi-bin/uppland/nyheter/artikel.asp?artikel=685810
- ↑ http://www.realtid.se/include/modules/news/TT.asp?id=27666
- ↑ HDs dom, mål nr B 1658-03 https://lagen.nu/dom/nja/2003s567
- ↑ Utskrift av hela predikan http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=367498
- ↑ HDs dom i mål B 1050-05 mot pingstpastorn Åke Gren https://lagen.nu/dom/nja/2005s805
- ↑ HDs dom i mål nr B 119-06 https://lagen.nu/dom/nja/2006s467
- ↑ Åtal mot fyra personer bakom Pirate Bay http://svt.se/content/1/c6/61/24/40/piratebay_aklagarpm.pdf
- ↑ McLibel i engelska Wikipedia
- ↑ http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/5284980.stm (engelska)
- ↑ Youtube stoppas i Turkiet http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=625888
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Yttrandefrihet
