Westminsterpalatset

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Westminsterpalatset från väster
Westminsterpalatset från London Eye

Westminsterpalatset (engelska: Palace of Westminster) är den brittiska parlamentsbyggnaden (Houses of Parliament) i London, belägen på Themsens vänstra strand, där ett tidigare palats brann ner den 16 oktober 1834. Westminsterpalatset skadades i maj 1941 då tyska bombningar förstörde underhusets lokaler. 1950 var de delarna återuppbyggda. I flera hundra år, fram till 1529, var Westminster kungligt residens, men efter en brand flyttade kungligheterna delvis över till Whitehall Palace.

Vid tävlan om nybygget efter 1834 segrade Charles Barry, som fick en duktig medarbetare i Augustus Welby Pugin. Palatset - förenat till en arkitektonisk helhet med den från elden räddade medeltidsbyggnaden Westminster Hall - började uppföras 1848. Dess inre var färdigt först 1868. Det upptar en yta av omkring 3,25 hektar, är 275 meter i längd och 90 meter i bredd. Stilen är rik engelsk sengotik (perpendicular style). Den långsträckta fasaden med det ideliga upprepandet av samma motiv ger ett intryck av torrhet; den livas likväl i hög grad av de tre asymmetriskt placerade tre stora tornen av olika form (mittornet 91 meter högt, klocktornet i norr 97 meter och Viktoriatornet i sydväst 102 meter), jämte en rad småtorn, strävpelare med mera som likaledes inte är helt symmetriskt placerade. Byggnadens material är dolomit från Yorkshire.

Westminster Palace, efter ett stereo-kort från 1800-talet, med "Big Ben"

De förnämsta rummen är överhusets och underhusets salar. I byggnadens mitt ligger det åttkantiga Central Hall, som är 18 m i diameter, 23 meter i höjd. Över denna hall reser sig ett åttkantigt torn i byggnadens centrum. Central Hall står genom korridorer i förbindelse med de nämnda salarna och dessas förrum, de så kallade lobbies. Ingången till Central Hall går genom Westminster Hall, därifrån stiger man upp till S:t Stephen's Porch, ett förrum till S:t Stephen's Hall, som ursprungligen var ett medeltida kapell, men från 1547 länge användes till samlingslokal för underhuset. De första parlamentsmötena i Westminster ägde rum 1295.

Westminster Hall

Westminister Hall är den äldsta delen i Westminsterpalatset, en 88 meter lång, 21 meter bred sal med ståtlig bjälktakskonstruktion i gotik, påbörjad 1097 av Vilhelm Rufus och helt ombyggd 1397-1399 av Rikard II.

Salen byggdes ursprungligen för att användas som en plats för festande och underhållning, men på grund av sin storlek kom den också att användas till mycket annat. Bland annat användes det till större möten och däribland av "the Royal Council of bishops, nobles and ministers". Denna grupp som senare kom att bli kända som Parlamentet var en förlaga till det som idag är landets överhus.

Det var också här som det första riktiga Engelska parlamentet som innehöll folkvalda deltagare höll sitt möte, sammankallat av Simon de Montfort år 1265.

Världsarv

Westminsterpalatset upptogs, tillsammans med Westminster Abbey och Saint Margaret's Church, 1987UNESCO:s världsarvslista.

Externa länkar


Världsarv i Storbritannien (lista)
Stonehenge

England: Blenheim Palace · Katedralen i Canterbury, Saint Augustine's AbbeySaint Martin's Church · Bath · Gruvlandskapet i Cornwall & West Devon · Derwent Valley Mills · Durhams katedral & Durhams slott · Hadrianus mur · Ironbridge · Jurassic Coast · Kew Gardens · Liverpool · Maritima Greenwich · Westminsterpalatset, Westminster AbbeySaint Margaret's Church · Saltaire · Stonehenge & Avebury · Studley Royal ParkFountains Abbey · Towern

Skottland: New Lanark · Edinburgh · Saint Kilda · Skara Brae & Maeshowe

Wales: Kung Edvard I:s slott och stadsmurar: Harlech, Beaumaris, Caernarfon & Conwy (Gwynedd) · Industrilandskapet i Blaenavon

Nordirland: Giant’s Causeway & Causeway Coast

Avlägsna besittningar: Henderson Island · Gough Island & Inaccessible Island · Saint George


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Personliga verktyg