Welsh corgi
Från Rilpedia
Welsh corgi. är en hundras. I Sverige finns en förening för ägare till hundar av denna ras: Svenska Welsh Corgiklubben. Det sägs att Welsh corgi har ett släktskap till Västgötaspetsen. Hunden är en vallhund, och är en mycket tillgiven familjehund, som är lämplig då man har små barn i familjen.
Drottning Elizabeth II sägs vara mycket förtjust i denna ras och har under årens lopp haft många Welsh corgis.
För en mer specifik rasbeskrivning av rasen se:
Historik
Ursprungligen är Welsh Corgin en boskapsvallare från Wales, en s.k. ”heeler”. Det walesiska namnet är ”ci sodli”, vilket tros betyda ”hund som nafsar och nyper” och syftar på corgins sätt att valla. Benen är korta, men detta till trots är corgin mycket kvick och suverän på att ta sig fram, även i besvärlig terräng.
De walesiska bönderna var som regel inte så välbärgade och hade inte råd att hålla sig med mer än ett par hundar. Dessa hundar måste klara flera arbetsuppgifter, som att valla boskap ute i markerna på dagarna och vakta hus och gård på natten, vilket utvecklade den mångsidighet som vi idag kan se hos corgin.
Rasen är mycket gammal och om dess ursprung tvista de lärde. Man tror att vikingarna förde med sig hundar som skulle vara upphovet till Pembroken, eller tvärtom – att de rövade med sig walesarnas hundar. Likheten med den svenska Västgötaspetsen talar för ett släktskap. Båda bär också på ett anlag för kort svans, vilket inte ”kusinen” från det mer otillgängliga Cardiganshire, Welsh Corgi Cardigan, har.
Enligt den Walesiska folktron var Welsh Corgin en gåva till människorna från älvorna. Två barn som var ute och vaktade familjens boskap, fann två valpar i gräset som de tog med hem. Valparna växte upp och fick ansvaret att vakta boskapen om dagen och gården på natten. Älvorna själva använde hundarna som drag-och riddjur. Tittar man noga, så kan man fortfarande se märken efter sadlar och seldon!