Vrålapor
Från Rilpedia
| ?Vrålapor | |
|---|---|
.png) arten Alouatta caraya
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Primater Primates |
| Underordning: | Haplorhini |
| Infraordning: | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj: | Atelidae |
| Underfamilj: | Alouattinae Trouessart, 1897 (1825) |
| Släkte: | Vrålapor Alouatta |
|
|
|
| §Alouatta Auktor: La Cépède, 1799 |
|
| Synonymer | |
|
Mycetes |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vrålapor (Alouatta) är ett släkte i familjen Atelidae som tillhör delordningen brednäsor. Det är det enda släktet i underfamiljen Alouattinae
Innehåll |
Utseende
Vrålaporna är större och har grövre kroppsbyggnad än andra primater från Nya världen. Kroppens längd inklusive huvudet ligger mellan 60 och 90 centimeter och vikten är 4 till 10 kilogram. Svansen är ungefär lika lång som kroppen. Pälsen är lång och har beroende på art och ålder en gulbrun eller röd- till svartaktig färg. Svansen saknar hår vid spetsen och används som gripverktyg. Hannarna är markant större än honorna.
Levnadssätt
Detta släkte är mestadels känt för de starka ljud som kan höras på ett avstånd av flera kilometer. Ljudet skapas särskilt på morgonen eller aftonen av en hel kör av hannar. Denna förmåga beror på den enorma utveckling, som tungbenskroppen och delar av struphuvudet uppnått. Dessa organs storlek medför avvikande egenskaper i kraniets och hjärnans byggnad. För att härbärgera denna vrålapparat har underkäken uppnått en ovanlig höjd och hjärnskålens bas har blivit tryckt uppåt. Hjärnskålen själv fick en lägre och mera utdragen form, än hos andra primater.
Även hjärnan är annorlunda uppbyggd. Storhjärnan lämnar i högre eller lägre grad lillhjärnan obetäckt. De nämnda skillnaderna förekommer bara hos vuxna djur.
De lever mest i grupper och rör sig i motsats till flera släktingar långsamt. Deras näring utgörs företrädesvis av blad som kompletteras med frukter och knoppar.
Arterna och utbredning
Man brukar skilja på 9 arter, som förekommer mellan södra Mexiko och norra Argentina.
- Alouatta belzebul har huvudsakligen en svart päls men händer, fötter och delar av svansen är rödbrun. Den lever vid Amazonfloden.
- Svart vrålapa Alouatta caraya lever i östra Bolivia, sydvästra Brasilien, Paraguay och norra Argentina. Hannar är svart och honor har en gulbrun till olivfärgat päls.
- Alouatta coibensis förekommer i ett mindre område i Panama.
- Alouatta guariba (tidigare Alouatta fusca) lever i skogar vid Brasiliens kustlinje och i norra Argentina. Pälsens färg ligger mellan gulbrun och orange.
- Alouatta nigerrima finns bara i Brasilien.
- Mantelvrålapa Alouatta palliata har en svartbrun päls med gulbruna strimmor på sidorna. Utbredningsområdet sträcker sig från Mexiko till Sydamerikas nordvästra kustlinje.
- Guatemalavrålapa Alouatta pigra lever på halvön Yucatán, i Belize och Guatemala.
- Alouatta sara förekommer endast i Bolivia. Pälsen är huvudsakligen rödaktig.
- Röd vrålapa - Alouatta seniculus lever i norra och mellersta Sydamerika. Pälsens färg är beroende på djurets ålder men är oftast rödbrun.
Hot
Deras största fiender i djurriket är de stora klättrande kattorna puman och ozeloten samt ormarna och några rovfåglar. En stor fara är avverkningen av de skogar där vrålaporna bor. Ibland används även deras päls och deras kött av människor.
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Primates - Mycetes, 1904–1926 (Not).
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vrålapor
