Vlad III Dracula

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Vlad III Dracula.

Vlad III Dracula (1431-1476) var furste eller på rumänska vojevod (vojvod) av Valakiet i nuvarande södra Rumänien 1448, 1456-1462 och 1476. Han föddes troligen 1431 på borgen i staden Sighişoara i Transsylvanien som son till Vlad II Dracul. Han är också känd som Vlad III Basarab, Vlad Ţepeş (uttalas ['tsepeʃ]) eller bara Dracula. Som furste kämpade han mot expansionen från Osmanska riket. Bram Stokers bok Dracula har lånat stoff från den grymme fursten Vlad III.

Innehåll

Biografi

På grund av hans skräckinjagande grymhet förblev Valakiet oberoende i en tid när grannländerna införlivades med Osmanska riket. Han var framför allt känd för att kanta vägarna med infångade fiender vilka pålades levande på störar.

Faderns titel, Dracul, härrör från det rumänska ordet för drake. Vlad Dracul valdes in i en religiös riddarorden som kallades Drakens orden (Societas Draconistrarum), grundad 1378 av den ungerske kungen Sigmund av Luxemburg, och därifrån fick han sitt namn. Vlad III namngavs Dracula, på rumänska Drǎculea, vilket bokstavligen betyder Draculs son. Men det sägs att han i folkmun kallades för ”Dracul”, dvs. Djävulen på grund av sina otaliga grymheter.[1][Citat från källa efterfrågat]

Vlad Dracula skall inte blandas ihop med vampyrerna, då det inte finns minsta bevis till att han någonsin druckit blod. Hans dåliga rykte kommer från en teckning där han sitter och äter middag på ett fält med pålade människor. Det kan han däremot ha gjort då han ofta såg på medan fångarna pålades och då det tar flera månader att påla ett så stort antal människor som Vlad lät påla, kan han ha ätit på fältet under tiden.

Fadern Vlad II var vojvod av Valakiet från 1436 till 1442. År 1442 sändes Vlad Ţepeş tillsammans med brodern Radu och hölls som gisslan av politiska skäl av den osmanske sultanen Murad II. Man tror att han under denna fångenskap utvecklade en psykos, ett hat och en grymhet som senare skulle komma till uttryck under hans regering. Till det torde även händelserna runtom, hans far och bror mördades, den äldsta brodern torterades och begravdes levande av bojarer från Târgovişte, ha varit av betydelse. Efter att fadern mördats 1447 av tronpretendenten Vladislav II släpptes han fri.

Först 1456 lyckades han döda Vladislav II och inta Valakiet. Därefter började han genast förföljandet av bojarerna av Târgovişte, de äldre pålades och de yngre tvingades marschera utan rast till byn Poenari, där de överlevande fick börja bygga en borg på tidigare ruiner av ett gammalt kastell.

Han blev med tiden ökänd för grymma bestraffningsmetoder: han dömde folk att hudflås, kokas, halshuggas, bländas, strypas, hängas, brännas, rostas, hackas, styckas, strimlas, uppspikas, levande begravas, knivhuggas, bli tvingade att äta upp sina egna kroppsdelar, etc. Han tyckte också om att hugga av näsor, öron, genitalier och lemmar och sedan låta andra dömda äta upp dessa. Hans favoritstraff var dock att spetsa folk på störar, varför han kallas Vlad Ţepeş, "Vlad pålspetsaren", eller på

Vlad Dracula intar en måltid intill sina pålspetsade offer.

turkiska Kaziglu Bey, vilket betyder "Pålspetsarprinsen". Det var denna teknik han använde 1457, 1459 och 1460 mot transsylvanska tysktalande saxare som han kom i konflikt med.

Sedan han gjort motstånd mot osmanerna 1462 segrade han i flera slag emot dem. För att bestraffa honom skickade sultanen ut en armé två gånger större än Vlads. Vlad slog till reträtt, brände byarna efter sig och förgiftade brunnarna så att den osmanska armén inte fann något att äta eller dricka. När sultanen äntligen nådde huvudstaden möttes han av 20 000 pålspetsade osmanska fångar, en syn som sultanens officerare tog intryck av, varvid den trötta och hungriga armén slog till reträtt.

Vlad Dracula dog i strid år 1476 mot en armé ledd av Basarab Laiotă cel Bătrân. Flera källor uppger att han är begravd i klostret i Snagov men samtidigt framhävs osäkerheten i dessa uppgifter.

Trots allt så var ändå Vlad Dracula en älskad och omtyckt härskare.[Citat från källa efterfrågat] Hans grymhet i sina straff gjorde så att det ett tag inte fanns någon kriminalitet i landet,[Citat från källa efterfrågat] och dessutom så lyckades han försvara sitt land ett flertal gånger mot diverse fiender. En historia säger, att Vlad Dracula en gång ställde en bägare utav guld, utsmyckad med juveler, vid en brunn. Guldbägaren stod där, i flera veckor, utan att någon vågade ta den.[Citat från källa efterfrågat]

En annan historia säger, att en gång så blev en medborgare bestulen på 100 stycken guldmynt. Vlad Dracula letade upp förövaren, bestraffade honom, och gav tillbaks alla 100 guldmynt till offret. Fast han la till ett guldmynt, så offret fick tillbaks 101 guldmynt. Senare när offret räknade mynten, så upptäckte han att det var ett för mycket. Då gick han till Vlad Dracula, och gav tillbaks det extra myntet, varpå Vlad Dracula ska ha svarat "Bra gjort. Jag la dit myntet själv. Om du inte hade kommit hit och gjort rätt för dig, så skulle ditt öde blivit detsamma som förövarens."[Citat från källa efterfrågat]Bram Stokers bok Dracula har lånat stoff från den grymme fursten, men det är inte mycket i handlingen som överensstämmer med verkligheten.


Se även

Källor

  1. ↑ The Real Dracula By John Fasulo
  • Florescu, R.; McNally, R. Dracula: Prince of Many Faces (Little Brown & Company, 1989).
  • Treptow, K.W. Vlad III Dracula: The Life and Times of the Historical Dracula (Center for Romanian Studies, 2000).
  • Jean Henry; Death of Vlad III Dracul
  • The Real Dracula By John Fasulo


Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Vlad_III_Dracula"
Personliga verktyg