Virushepatit

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Viral hepatit)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Virushepatit eller viral hepatit är en hepatit (leverinflammation) orsakad av virusinfektion. Det är den vanligaste formen av hepatit.[1]

Innehåll

Virus

Virushepatiter kan delas in i sex kategorier, kallade A - G.

Hepatit A

Hepatit A-virus finns i avföringen hos personer med hepatit A. Viruset kan överföras via förorenad mat och vätska såsom mjukglass, vatten och skaldjur. Sjukdomen kan bryta ut i epidemier men det är mycket sällsynt i Sverige. Vid hepatit A har man antikroppar mot hepatit A-virus av immunoglobulin M-typ. Antikropparna kvarstår hela livet, men övergår till immunoglobulin G-typ efter ett tag. Hepatit A leder aldrig till kronisk hepatit och sjukdomen klingar av spontant samt leder till livslång immunitet.

Hepatit B

Hepatit B är mycket smittsamt och smittar främst via blod och sädesvätska. Hudutslag och ledvärk kan finnas. Viruset har längre inkubationstid än hepatit A. Ungefär 2/3 av de som insjuknar saknar symptom eller har influensaliknande symptom. De övriga kan utveckla gulsot, oregelbunden feber, mörk urin och öm lever. Ett otal olika antikroppar kan påvisas (HBsAG, HBeAG) i olika skeden av sjukdomen. Infektion av hepatit B kan leda till kronisk hepatit samt innebär en riskfaktor för utvecklingen av levercirrhos och levercancer. Infektion är vanligast bland narkomaner samt män som har sex med män och förekommer i stor omfattning i Sydostasien, Kina, Mellanöstern och Afrika.

Hepatit C

Hepatit C smittar ej på samma sätt som hepatit B utan uteslutande genom blod-blodkontakt. De flesta får kronisk hepatit. Det är vanligt att missbrukare är drabbade. En akut infektion ger ofta knappt märkbara symtom. Hudutslag och ledvärk kan finnas, lätt feber och trötthet är också symtom. Hepatit C kan smitta vid sexuellt umgänge men risken anses som mycket liten. Hepatit C kan läka ut av sig självt. Hepatit C märks ofta inte förrän levern är förstörd. Virus-RNA kan påvisas med PCR. Även antikroppar mot viruset kan mätas. Det finns inget vaccin mot hepatit C, men däremot kan både hepatit B samt C behandlas med interferoner, som i vissa fall kan ge fullständigt tillfrisknande.

Hepatit D

För att bli smittad med hepatit D måste först levern vara infekterad av hepatit B (superinfektion) eller så får man både hepatit B och hepatit D vid samma smittotillfälle (coinfektion). Antikroppar mot hepatit D kan mätas och viruspartikelns RNA kan påvisas med PCR.

Hepatit E

Liknar hepatit A, men är farlig för gravida. Diagnoseras med ELISA test. Något vaccin finns ännu inte.

Hepatit G

Hepatit G är det senaste hepatit-viruset man har upptäckt. Det sprids främst via blodsmitta och förekommer uppskattningsvis hos 2% av friska blodgivare i Sverige. Enda metoden att påvisa viruset är PCR. Analyser som gjorts, tyder enligt data som finns tillgängliga idag (2007) att Hepatit G inte leder till allvarlig leversjukdom.

Vaccination

Det finns vacciner mot hepatit A och B (se Epaxal, Havrix och Twinrix). Ingen behandling finns mot akut virushepatit, däremot kan kronisk hepatit B och C behandlas. Vid hepatit går sjukdomen ofta tillbaka och levern läker. 5% av hepatit B-patienter och 80% av hepatit C-patienter utvecklar kronisk hepatit och får därmed en förhöjd risk för cancer.

Referenser

  1. WHO | Hepatitis

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk