Vilhelm Hultkrantz
Från Rilpedia
Johan Vilhelm Hultkrantz, född 11 december 1862 i Uppsala, död 1938, svensk läkare (anatom) och akademiker engagerad i rasforskning.
Hultkrantz studerade i Uppsala och Stockholm, blev medicine kandidat 1888 och medicine licentiat 1891. År 1897 blev han medicine doktor vid Karolinska institutet och förordnades samma år till docent i anatomi därstädes. Åren 1885-89 var han amanuens och laboratorietekniker vid den fysiologiska institutionen i Uppsala, 1892-94 lärare i anatomi och fysiologi samt i kirurgi vid Sophiahemmets sjuksköterskeskola samt 1894-99 prosektor vid Karolinska institutet. År 1899 blev han extraordinarie och 1909 ordinarie professor vid Uppsala universitet. Han var även en mycket verksam ledamot i kommittén för reformer av det medicinska undervisningsväsendet. Hultkrantz blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1914. Han emeriterades 1927.
Hultkrantz’ verksamhet kretsade kring anatomi (osteologi, ledmekanik), antropolog (kraniologi, kroppsmått), och rasbiologi. Han var starkt engagerad i rasbiologin och författade tillsammans med Wilhelm Björck och Herman Lundborg den riksdagsmotion som påkallade skapandet av Statens institut för rasbiologi 1921.
Bibliografi i urval
- Om diaphragmas respiratoriska rörelser (i Uppsala läkarförenings förhandlingar 1889)
- Om svenskarnes kroppslängd (i "Ymer", 1896)
- Das Ellenbogengelenk und seine Mechanik (doktorsavhandling, Jena 1897)
- Antropologiska undersökningar å värnpliktige (i "Tidskrift i militär hälsovård", 1897)
- Zur Osteologie der Ona- und Yahgan-Indianer des Feuerlandes (1905)
- On mortal remains of Emanuel Swedenborg (1910, 1912)
- Zur Mechanik der Köpfbewegungen beim Menschen (1913)
- Om rashygien: dess förutsättningar, mål och medel (utgiven i Svenska sällskapets för rashygien skriftserie, 1919)
- Gehirnpräparation mittels Zerfaserung (Berlin 1929)
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).