Från Rilpedia

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Ett förtiotal vetenskapliga undersökningar har visat att graden av religiositet bland vetenskapsmän är lägre än bland befolkningen i stort och att ju mer framstående en vetenskapsman är desto mer sällan tror vederbörande på en personlig Gud. ^{[källa behövs]}

Vetenskapens syn på gudar

Thales från Miletos betraktas ofta som den västerländska vetenskapens grundare. Hans idé att inte acceptera gudar inom vetenskapen ledde till att man började söka naturliga förklaringar till den värld vi lever i. Sedan dess har vetenskapen utvecklats i mer än 2000 år och gjort väldigt stora framsteg. Men man har hittills inte hittat några vetenskapliga belägg för att det skulle existera gud(ar). Om gud(ar) förekommer och har någon effekt på vad som händer i den verklighet vi lever i så är det något som vetenskapen kan studera. I ett vetenskapligt experiment undersöktes om människors böner till Gud hade någon påvisbar effekt. Men man hittade ingen effekt^[1], vilket alltså ger vetenskapligt stöd för att Gud såsom man normalt föreställer sig honom inte existerar. Detta har gett upphov till nyare sätt att se på Gud som t.ex. Deism.

Religiositet och utbildning

En amerikansk undersökning tyder på en negativ korrelation mellan religiositet och utbildningsnivå, en variabel som vanligtvis förknippas med högre IQ. År 2000 fann man en negativ korrelation mellan utbildning och religiositet i USA, men resultaten var osäkra vad gäller samhällsvetenskap^[2]. En Gallupundersökning år 2006 ger ytterligare stöd för tanken att tron på Gud minskar med utbildningsnivån^[3].

I en studie i USA visade det sig att 90% av befolkningen hade en klar tro på en personlig gud och på ett liv efter detta, medan bara 40% av vetenskapsmännen med universitetsexamen (BS) gjorde detta och endast 10% av de vetenskapsmän som var framstående^[4]. En Annan studie fann att drygt 40% av matematikerna, knappt 30% av biologerna och något över 20% av fysikerna tror på Gud^[5].

I en undersökning 1988^[6] gjord av Larson och Witham omfattande de 517 medlemmarna av Amerikanska vetenskapsakademin visade att 72,2% saknade tro på en personlig Gud och 20,8% uttryckte tvivel eller agnosticism medan bara 7,0% gav uttryck för en personlig tro. Detta var en uppföljningsstudie av deras tidigare undersökning 1996^[7] som i sin tur var en uppföljning av en tidigare studie av James Leuba^[8]. En studie av Benjamin Beit-Hallahmi fann att "bland Nobelpristagare inom vetenskaperna liksom även i litteratur fanns en anmärkningsvärd irregiliositet jämfört med den population de kom från"^[9]. Einstein kan nämnas som ett exempel på ateistiska nobelpristagare. Han sade bl.a. "From the viewpoint of a Jesuit priest I am, of course, and have always been an atheist". Vid en genomgång av ett större antal undersökngar drog Paul Bell slutsatsen "Av 42 undersökningar gjorda sedan 1927 om sambandet mellan religiös tro och en persons intelligens och/eller utbildningsnivå så visade alla utom fyra undersökningar ett omvänt samband. Det vill säga ju högre intelligens och/eller utbildningsnivå man har desto mindre är sannolikheten att man är religiös eller har någon "tro" av något slag"^[10].

Källhänvisningar

1. ↑ Benson H American Heart Journal 151:4,2006, 934-42
2. ↑ http://www.livescience.com/othernews/050811_scientists_god.html
3. ↑ http://poll.gallup.com/content/?ci=23470
4. ↑ Scientific American, september 1999
5. ↑ Sceptic, 1988 vol.6 #2.8
6. ↑ Nature, 1988 394 (6691), 313. "Leading scientists still reject God" [1]
7. ↑ Nature, 1987 386, 435--436. "Scientists are still keeping the faith"
8. ↑ Leuba, J. H., The Belief in God and Immortality: A Psychological, Anthropological and Statistical Study. Sherman, French & Co., Boston. 1916
9. ↑ Beti-Hallahmi B och Argyle M The Psychology of Religious Behaviour, Belief and Experiance, Routledge 1997
10. ↑ Bell P Mensa Magazine, Feb, 2002, 12-13