Veckodag

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Veckodagarna anger dagarnas eller dygnens namn och relativa ordning inom en vecka.

De fem första dagarna (måndag till fredag) räknas normalt som vardagar. Söndag räknas alltid som helgdag och lördag varierar eftersom det traditionellt inte är en helgdag, men man i många länder numera normalt är ledig även på lördagen. Man kan räkna lördagen som en ledig helgdagsafton.

I Nordeuropa brukar man räkna måndag som veckans första dag, medan man i många andra länder räknar söndagen som den första dagen i veckan.

Innehåll

Historik

Den västerländska veckan med sina sju veckodagar började tidigt användas i det gamla Babylonien (Persien) eller Egypten, varifrån den sedan spreds till folken runt östra Medelhavet och även till vissa delar av Asien.

Dagarnas namn är kopplade till de sju himlakroppar som med blotta ögat kan ses röra sig över himlen – Solen, Månen och de fem planeter som var kända på den tiden. Den ordning i vilken dagarna kopplades till de himlakropparna (och motsvarande gudaväsen) tycks ha bestämts tidigt. De moderna västerländska veckodagarna fastställdes officiellt i ett dekret utfärdat av den romerska kejsaren Konstantin den store år 321, men deras inbördes ordning var då sedan länge etablerad och ursprunget till den redan då något oklar. En vanlig förklaring var att planeterna/gudarna ansågs härska över olika timmar på dygnet och utgående från detta även en viss dag (se nedan), men även andra förklaringar såsom hänvisning till ”sfärernas musik” finns.

Antikens geocentriska världsbild
Veckodagarna som heptagram med deras planettecken.

Enligt den geocentriska världsbild som var förhärskande under antiken rörde sig himlakropparna i cirklar eller sfärer runt jorden. Den ordning man tidigt kom fram till kan ses i bilden till höger. Saturnus som ligger längst från jorden troddes röra sig i den yttersta cirkeln, medan månen som är närmast rörde sig i den innersta.

Man föreställde sig att var och en av dessa himlakroppar härskade över olika timmar på dygnet i samma ordning som deras banor. Saturnus, vars bana låg längst ut, ansågs härska över den första timmen den första dagen och därefter kom de andra himlakropparna i tur och ordning. Efter sju timmar började man om från början så att Saturnus på nytt fick en timme och så vidare. Man fortsatte att dela ut timmar på detta sätt tills man efter sju dygn åter kom tillbaks till samma mönster med Saturnus härskande över den första timmen på dygnet.

Den himlakropp som härskade över den första timmen på dygnet ansågs sedan härska över hela dygnet och fick därmed ge namn åt det.


Timme Saturnus dag Solens dag Månens dag Mars dag Merkurius dag Jupiters dag Venus dag
1 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
2 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
3 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
4 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
5 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
6 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
7 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
8 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
9 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
10 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
11 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
12 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
13 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
14 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
15 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
16 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
17 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
18 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
19 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
20 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
21 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
22 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
23 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
24 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen

Veckodagarna på olika språk

I de germanska språken kom de romerska planet- och gudanamnen i de flesta fall att bytas till närmast motsvarande germanska gudaväsen – Mars blev Tyr, Merkurius blev Oden (Woden), Jupiter blev Tor och Venus blev Frigg eller Freja. På motsvarande sätt fick veckodagarna i Fjärran östern, där planeterna inte direkt motsvarade Västerlandets gudaväsen, namn efter de egenskaper och namn himlakropparna hade där.

I början av medeltiden beslutade kyrkan byta alla latinska veckodagar: Måndag-fredag blev andra-sjätte dagen, lördag och söndag blev Sabbatsdagen och Guds dag. I de flesta romanska språk behöll man i dagligt tal romersk måndag-fredag och behöll den kristna lördag/söndag. I Norden och Brittiska öarna behölls veckodagarna medan tyskan har en blandning.

Veckodagarna i olika religioner

I islam har veckodagarna namn efter de sju första dagarna, då Allah skapade världen. Inom bahá'i har veckodagarna namn efter Guds egenskaper (fullkomlighet, nåd, rättvisa, majestät, oberoende, härlighet och skönhet).

Kuriosa

Olle Widestrand har skrivit en sång om veckodagarna i den västerländska veckan. Sången heter Veckodagarna men är mer känd som ”Måndag är så mallig”.

Externa länkar


Veckodagar

Måndag | Tisdag | Onsdag | Torsdag | Fredag | Lördag | Söndag

Personliga verktyg