Ustaša

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ustašas kroatiska flagga
Ustašas symbol

Ustaša (plural Ustaše, ungefär ”de upproriska”, "de som reser sig") (alternativ svensk stavning Ustasja) var en kroatisk extremnationalistisk organisation, grundad 1929. Ustašas grundare och ledare var Ante Pavelić.

Innehåll

Bakgrund

Ustaša växte fram som en reaktion mot den politiska repressionen mot kroater i Jugoslavien under 1920-talet och kung Alexander I:s begynnande diktatur. De serbiska politikerna ansåg att den serbiska folkgruppen utgjorde stommen i den jugoslaviska unionen, vilket ogillades av de kroatiska politikerna som var rädda att förlora sin redan försvagade position. Under 1920-talet växte det kroatiska missnöjet mot den serbiskcentrerade politiken. Ledaren för Hrvatska Seljačka Stranka, Kroatiska Bondepartiet, Stjepan Radić, som strävade efter ett självständigt Kroatien, fängslades 1924 för påstått samröre med sovjetiska kommunister. Radić släpptes året därpå och återvände till det jugoslaviska parlamentet. Motsättningen mellan serber och kroater var stark i parlamentet, och i samband med ett politiskt gräl i parlamentet den 20 juni 1928 öppnade den montenegrinske serben Puniša Račić, medlem av Serbiska folkets radikala parti, eld och dödade bland andra Radić.

Mordet på Radić framkallade en politisk kris. Den 6 januari 1929 avskaffade Alexander I konstitutionen, förbjöd alla nationella partier och införde personlig diktatur, den s.k. Šestojanuarska diktatura, ”6 januari-diktaturen”. En rad personer, däribland, kroaten Ante Pavelić, medlem av Hrvatska Stranka Prava, ett parti på högerkanten, tvingades att gå i landsflykt.

Pavelić, och flera andra exilkroater, bildade en radikal extremnationalistisk rörelse och förespråkade våld för att nå sina politiska mål. I januari 1932 tog rörelsen namnet Ustaša. Bland annat stöttade Ustaša den makedonska organisationen VRMO som låg bakom mordet på kung Alexander och Frankrikes utrikesminister Louis Barthou i Marseille den 9 oktober 1934.

Ustašas roll under andra världskriget

Organisationen bildade under andra världskriget Oberoende staten Kroatien 1941 med assistans från axelmakterna. Efter att axelmakterna dragit sig ur Kroatien besegrades de av kommunistiska jugoslaviska partisaner 1945.

Ustašan hade även en ungdomsorganisation vid namn Ustaška mladež ("Ustasa Jugend", Ustasa Ungdom) för barn mellan 7 till 21. Organisationen delades in i flickors och pojkars avdelningar och man lärde bl.a ut militär träning, religion, konst och politik till barnen. Organisationen fungerade som en propagandamaskin likt Hitlerjugend. De hade även en egen tidning som hette just Ustaška mladež. Ustaša bildade även elitförbandet Crna Legija (Svarta Legionen, för att de bar svarta uniformer) i armén som stred mot partisaner under kriget.

Ustašas milis inrättade koncentrationsläger, bland andra Jasenovac och Stara Gradiška, där man mördade serber, judar och zigenare. Uppgifterna om det totala antalet offer för NDH-regimen i Kroatien mellan 1941 och 1945 är motstridiga på grund av brist på dokumentation. Yad Vashem Center menar att antalet offer var 600 000, i huvudsak serber.[1] United States Holocaust Memorial Museum anger att antalet serbiska offer i Jasenovac uppgår till så många som 700 000.[2] Från kroatiskt håll har Anto Knežević förklarat de höga dödstalen med serbisk propaganda och en vilja att från serbiskt håll skapa en myt kring Jasenovac.[3] Efter kriget tog partisanerna hämnd och tusentals antikommunister och medlemmar av Ustaša samt deras familjer, inklusive kvinnor och barn, mördades i det som kom att kallas Bleiburgmassakern.

Ideologi

Ustaša förespråkade ett etniskt rent Kroatien, raslagar infördes och serbisk såväl som judisk egendom konfiskerades. Regimen ansåg att den serbiska minoriteten vara det största hindret för att uppnå ett rasrent Kroatien. I maj 1941 deklarerade Ustašaministrarna Mile Budak, Mirko Puk och Milovan Žanić att Ustašas mål var ett etniskt rent Kroatien. De tillkännagav officiellt en strategi för hur detta mål skulle uppnås. En tredjedel av serberna i NDH skulle tvingas konvertera till katolicismen, en tredjedel skulle fördrivas och en tredjedel skulle arkebuseras. Ustaša betraktade bosniakerna som muslimska kroater i ett försök att assimilera denna folkgrupp. Vidare ansåg Ustaša att kroaterna inte var slaver utan ättlingar till goterna och därmed besläktade med arierna [4]. Ustaša förespråkade även anti-industrialism och jordbrukssamhälle, de lade även stor vikt på att upphöja kroatiska traditioner i sin nationalistiska ideologi.

Se även

Referenser

  1. Yad Vashem Center: Jasenovac (.pdf)
  2. USHMM: Jasenovac
  3. An Analysis of Serbian Propaganda – The Jasenovac Myth
  4. Krunoslav Mikulan och Siniša Pogačić, ”Croatian uniforms and insignia” (ISBN 953-97564-3-5)

Källor

Personliga verktyg