Tärnor
Från Rilpedia
?Tärnor | |
---|---|
Silvertärna (Sterna paradisaea)
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
Familj: | Tärnor se text Sternidae |
|
|
§Sternidae Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Tärnor är en grupp med havs- och sjöfåglar som finns spridda över hela jorden, och vars taxonomiska status är under diskussion. Tidigare har de oftast kategoriseras som den egna familjen Sternidae, men sentida taxonomiska rekommendationer placerar dem istället som en del av familjen måsar och trutar (Laridae).
Innehåll |
Taxonomi
I senaste uppdateringen av The Clements Checklist of the Birds of the World, vilken fungerar som ett rättesnöre för många taxonomiska kommittéer i världen, har tärnorna förlorat sin familjestatus och slagits samman med familjen Lardidae.[1]
Idag delar man upp gruppen i 12 släkten. Under en period slog man samma flera av släktena och placerade än fler arter i släktet Sterna som fortfarande är det största släktet inom familjen. Fylogentiska studier av Bridget et al. (2005) påvisade att den sammanslagningen inte gav monofyletiska släkten och man bestämde därför att dela upp familjen i fler släkten för att bättre spegla tärnornas utveckling och släktskap. Denna nuvarande uppdelningen av släkten placerar ett antal arter i helt egna släkten som exempelvis grå noddy (Procelsterna cerulea), sandtärna (Gelochelidon nilotica) och skräntärna (Hydroprogne caspia).
Utseende
Tärnor är medelstora till stora fåglar med oftast grå eller vit fjäderdräkt. Huvudet har i många fall svarta markeringar. Fötterna har simhud. Näbben tämligen stor och oftast spetsig. Stjärten är mer eller mindre kluven. Lättare kroppsbyggnad och smala, spetsiga vingar jämfört med måsar.
Utbredning och biotop
Tärnor finns över hela världen, även i de Arktiska områdena. Den återfinns i anslutning till vatten så som , hav, sjöar, floder och träskområden. Många av arterna genomför långa flyttningar. Vissa populationer av silvertärna flyttar från Arktiska områden till Sydafrika eller till och med Antarktis tur och retur varje år.
Beteende och föda
Tärnor jagar i allmänhet fisk genom att spana medan de ryttlar för att sedan dyka ner på bytet. Ett fåtal arter snappar insekter på vattenytan. Sottärnan utgör ett undantag och seglar gärna på högre höjd än andra tärnor. Trots att tärnor har simhud på fötterna simmar de sällan.
Tärnor är långlivade, ofta med en livslängd omkring 25–30 år.
Arter som häckar i den holarktiska regionen
- Släktet Anous
- Brun noddy (Anous stolidus)
- Svart noddy (Anous minutus)
- Mindre noddy (Anous tenuirostris)
- Släktet Chlidornis
- Svarttärna (Chlidornis niger)
- Vitvingad tärna (Chlidornis leucopterus)
- Skäggtärna (Chlidornis hybrida)
- Släktet Gelochelidon
- Sandtärna (Gelochelidon nilotica) tidigare Sterna
- Släktet Gygis
- Fetärna (Gygis alba)
- Släktet Hydroprogne
- Skräntärna (Hydroprogne caspia) tidigare Sterna
- Släktet Onychoprion
- Beringtärna (Onychoprion aleuticus) tidigare Sterna aleutica
- Söderhavstärna (Onychoprion lunatus) tidigare Sterna lunata
- Sottärna (Onychoprion fuscatus) tidigare Sterna fuscata
- Tygeltärna (Onychoprion anaethus) tidigare Sterna
- Släktet Procelsterna
- Grå noddy (Procelsterna cerulea)
- Släktet Sterna
- Rosentärna (Sterna dougallii)
- Svartnackad tärna (Sterna sumatrana)
- Silvertärna (Sterna paradisaea)
- Fisktärna (Sterna hirundo)
- Kärrtärna (Sterna fosteri)
- Vitkindad tärna (Sterna repressa)
- Kungstärna (Sterna maxima)
- Tofstärna (Sterna bergii)
- Kentsk tärna (Sterna sandvicensis)
- Aztektärna (Sterna elegans)
- Iltärna (Sterna bengalensis)
- Mingtärna (Sterna bernsteini)
- Släktet Sternula
- Småtärna (Sternula albifrons) tidigare Sterna
- Amerikansk småtärna (Sternula antillarum) tidigare Sterna
Tärnor i Sverige
Det finns sex häckande arter av tärna i Sverige:
Utöver de häckande arterna har följande arter observerats i Sverige, som tillfälliga gäster:
Referenser
Noter
- ↑ Clements Checklist version nov. 2008 (exceldokument), www.birds.cornell.edu, läst 2008-11-28
Källor
- Björn Anderson, Erling Jirle & Lars Svensson. Förändringar i listan över Holarktis fåglar – Rapport Nr 2 från SOF:s taxonomikommitté, Vår Fågelvärld, #1, (2007), sid 16–17.