Tysklands försvarsmakt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tysklands försvarsmakt
Bundeswehr Logo.svg
Bundeswehrs symbol
Information
Nation Mall:Landsdata Tyskland Tyskland
Grundad 1955
Organisationer Deutsche Marine
Der Heer
Luftwaffe
Högkvarter Bonn, Tyskland
Aktiva styrkor 250.000
Ekonomi
Övrigt

Bundeswehr är benämningen för försvarsmakten i Förbundsrepubliken Tyskland. Ca 30 % av den fredstida styrkan utgörs av värnpliktiga soldater. Bundeswehr är till numerären Västeuropas största försvarsmakt.

Innehåll

Historia

Bundeswehr skapades 1955 då dåvarande Västtyskland (Förbundsrepubliken) återigen fick ha en egen försvarsmakt (se Wehrmacht). Det västtyska Nato-medlemskapet var huvudanledningen till att tyskar som 10 år dessförinnan marcherat mot västmakterna, nu sågs som rumsrena, varpå DDR också svarade året därpå med att skapa sin egen armé Nationale Volksarmee (NVA). Bundeswehr fick genom Nato-medlemskapet samt de västallierades närvaro i Västtyskland en närhet till USA, Frankrike och Storbritannien. Man har bland annat ett gemensamt tysk-franskt förband. Skapandet av Bundeswehr var långtifrån okontroversiellt. Många tyskar protesterade mot att man det på nytt skulle skapas en tysk armé. Många hade hoppats på Tyskland som en demilitäriserad zon.

Bundeswehr ser sig självt uttryckligen inte i Wehrmachts tradition utan har istället en egen tradition som demokratisk försvarsmakt.

1973 startades Bundeswehrs universitet i Hamburg, Helmut-Schmidt-Universität för utbildning av officerare.

För Bundeswehr var utlandstjänstgöring länge en känslig fråga på grund av Wehrmachts krigsförbrytelser under andra världskriget. Man kom dock att integreras snabbt inom Natosamarbetet. 1987 ägde den första gemensamma tysk-franska manövern rum, Kecker Spatz. 1990-talet började man att delta alltmer i internationella projekt och har idag, i likhet med bl.a. Sverige, trupper i bland annat Kosovo och Afghanistan. Fransk-tyska brigaden är ett gemensamt militärt förband med enheter från franska armén och Bundeswehr. Brigaden står under Eurocorps befäl.

Tyskland har under senare år minskat Bundeswehrs storlek men Bundeswehr är fortfarande västra Europas största försvarsmakt. Precis som i Sverige gör färre värnplikten i Tyskland idag.

Bundeswehrs försvarsgrenar

Personal

Tyska soldater i Bosnien

Tyskland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 9 månader. Den tyska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om ca 290 000 personer, varav ca 90 000 värnpliktiga (år 2004).

Personalstruktur

Bundeswehrs personal består av officerare, fackofficerare, underofficerare, underbefäl och fast anställt manskap samt värnpliktiga.

Officer (Offizier)

Officerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd studentexamen. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan officeren få en fullmaktsanställning. Efter tre års utbildning utnämns kadetten till Leutnant. I officersutbildningen ingår 39 månaders studier vid ett av Bundeswehrs universitet. Beroende på försvarsgren äger denna universitetsutbildning rum antingen före eller efter befordran till Leutnant.

En Leutnant är antingen student vid ett av Bundeswehrs universitet eller plutonchef. En Oberleutnant är plutonchef, en Hauptmann är kompanichef, en Major är ställföreträdande bataljonschef, en Oberstleutnant är bataljonschef och en Oberst är regementschef eller ställföreträdande brigadchef.

Fackofficer (Fachoffizier)

Fackofficer, eller Offiziere des militärfachlichen Dienstes (OffzMilFD), rekryteras bland underofficerare med avlagd realexamen. De genomgår en treårig officersutbildning och blir sedan befordrade till Leutnant. Samtidigt erhåller de en fullmaktsanställning. Den högsta grad som kan uppnås är Stabshauptmann.

Underofficer (Unteroffizier mit Portepee)

Underofficerare rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med avlagd realexamen eller med genomgången grundskola och genomgången lärlingsutbildning. De är kontraktsanställda på 12 år. Efter viss tid kan underofficeren få en fullmaktsanställning. Efter tre års utbildning blir underofficersaspiranten utnämnd till Feldwebel.

En Feldwebel och Oberfeldwebel är chef för en stridande grupp, till exempel skyttegruppchef eller stridsvagnschef. De kan också vara plutonsinstruktörer. En Hauptfeldwebel och Stabsfeldwebel är plutonchef, kompanistabsunderofficer eller kompaniadjutant. En Oberstabsfeldwebel är bataljonsstabsunderofficer.

Underbefäl (Unteroffizier ohne Portepee)

Underbefäl rekryteras bland unga män och kvinnor i åldern 17-25 år, med genomgången grundskola och avlagd lärlingsutbildning. De är verksamma inom sitt yrkesområde. De är kontraktsanställda på 8 år. Efter ett års utbildning blir befälseleven utnämnd till Unteroffizier. De kan bli befordrade till underofficerare. Då kan de få en fullmaktsanställning.

En Unteroffizier och Stabsunteroffizier är specialgruppchef, till exempel förplägnadsgruppchef, sjukvårdsgruppchef eller transportgruppchef.

Fast anställt manskap (Mannschaften)

Det fast anställda manskapet rekryteras bland män och kvinnor i åldern 17-32 år, med genomförd skolplikt. De är kontraktsanställda på 4 år.

En Grenadier är en rekryt under allmänmilitär utbildning, en Gefreiter en soldat under befattningsutbildning, en Obergefreiter och Hauptgefreiter är en utbildad soldat, en Stabsgefreiter och Oberstabsgefreiter är en erfaren soldat, som också kan fungera som ställföreträdande gruppchef.

Personalstyrka (2004)

Militära grader

Lönegrad Manskap Underbefäl Underofficerare Fackofficerare Officerare
A3 Grenadier, Gefreiter
A4 Obergefreiter, Hauptgefreiter
A5 Stabsgefreiter, Oberstabsgefreiter Unteroffizier
A6 - Stabsunteroffizier
A7 - Stabsunteroffizier Feldwebel, Oberfeldwebel
A8 - - Hauptfeldwebel
A9 - - Stabsfeldwebel, Oberstabsfeldwebel Leutnant Leutnant
A10 - - - Oberleutnant Oberleutnant
A11 - - - Hauptmann Hauptmann
A12 - - - Hauptmann Hauptmann
A13 - - - Stabshauptmann Major
A14 - - - - Oberstleutnant
A15 - - - - Oberstleutnant
A16 - - - - Oberst
B3 - - - - Oberst
B6 - - - - Brigadegeneral
B7 - - - - Generalmajor
B9 - - - - Generalleutnant
B10 - - - - General

Vapenbeteckningar i Bundeswehr

Varje rad i listorna nedan innehåller; benämning inom Bundeswehr (till exempel MP5), tillverkare (till exempel H&K) samt tillverkarens benämning (till exempel HK54).

Maschinenpistole (kulsprutepistoler)

Gewehr (gevär och automatkarbiner)

Pistole (pistoler)

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg