Tvärfall
Från Rilpedia
Tvärfall anger en vägbanas lutning i sidled, och presenteras i enheten %. Tvärfallets huvudsyften är att leda bort ytvatten och slask. Rätt utformade tvärfall i kurvor minskar dessutom farliga sidkrafter vid kurvtagning. På raksträckor har större vägar vanligtvis takformat tvärfall från mitten ut mot vägkanterna. Mindre vägar, i synnerhet grusvägar, har ofta en valvformad sektion där tvärfallet gradvis ökar ut mot vägkanterna. Detta brukar med äldre språkbruk kallas bombering. I Sverige får vägar idag projekteras med tvärfall på 2.5 % (asfalt) eller 3 % (oljegrus, ytbehandling). Vägens tvärfall påverkar i hög grad dess trafiksäkerhet. Stora tvärfall kan leda till manöversvårigheter, i synnerhet vid körning i sidvind. Förr projekterades breda vägar med 1.5 % tvärfall, samt med ökat tvärfall på breda vägrenar. I snäva kurvor används enkelsidigt tvärfall; skevning. I Sverige tillåts projektering av skevningar på upp till 5.5 %, medan man i Norge tillåter upp till 9 %. Vid övergång till och från skevning i snäva vänsterkurvor kommer tvärfallet inom en viss sträcka att vara nära 0 %, d v s lutningen i sidled är obefintlig. Det är mycket viktigt att vägprojektören förlägger dessa "nollpassager" för tvärfallet till sektioner där vägen har en påtaglig längslutning. I annat fall kommer vatten att bli stående i långa och breda pölar på vägen, vilket ger hög vattenplaningsrisk. Om tvärfallets storlek till följd av byggfel eller deformation varierar mycket inom ca 25 m väglängd, ger detta upphov till obehagliga eller rentav farliga krängningar med åtföljande sidkrafter. Dessa transienta sidkrafter kan ge upphov till sladd. Krängningsproblemet är störst i höga (tunga) fordon och är allvarligast vid höga farter, i tvära och långa kurvor, på smala vägar och vid mycket hal (så som vid underkylt regn) guppig vägbana. Den pågående klimatförändringen gör att underkylda vägbanor blir allt vanligare längre norrut, där vägarna ofta är guppiga, krokiga och smala. Detta medför att risken för krängningsrelaterade sladdolyckor sannolikt ökar, framförallt i landets norra delar. Riskökningen kan kompenseras genom att t ex göra lastbilar mer krängningsstabila; detta kan dock medföra oönskad komfortförsämring. Risken kan också elimineras vid källan, genom att reparera oönskade tvärfallsvariationer i vägbanan. Vägverket laserskannar vägars skick (gupp, spårdjup, textur m m) med profilografmätbilar. Dessa bilar mäter även vägens tvärfall och linjeföring.
Källa
(engelska)
