Från Rilpedia

Tsuba (鍔) är det japanska uttrycket för parerplåten på ett japanskt svärd, katana. I det gamla Japan var samurajsvärdet, det mest prestigeladdade objektet inom konsthantverket. Genom sin anknytning till landets krigaradel var det genom århundraden föremål för den mest omfattande bearbetning och utsmyckning. Svärdets "monteringar" och då i synnerhet tsuba blev bärare av dekorer, som på ytterst små ytor till fulländning förenar tekniska och konstnärliga kvaliteter. I detta avseende har de mycket gemensamt med andra accessoirer som netsuke och inrō, men material och konstnärerna var inte desamma. Dekorerna på en samling tsuba skildrar en hel värld, ett mikrokosmos, med himmel och jord, mytologiska figurer och människor, vardagens föremål, växter och djur. Här finns sammanhang, tecken och budskap fördolda eller främmande för västerlänningen. Men utsmyckningen var också föremål för samma restriktioner som tidvis drabbade annat konsthantverk. Japanerna hade "tsuba mode" likt västerlänningarnas klädmode och bytte tsuba ofta, därför finns många gamla tsubor kvar idag.

Tsuba är i dag liksom netsuke eftertraktade samlarobjekt. Avbildningarna i litteraturlistan är från två större svenska samlingar.

Bilder

Några tsuba av genomsiktstyp, sukashi-tsuba:

Solida tsuba av metallarbetes-, inläggstyp, kinkō-tsuba:

Litteratur

• Utställningskatalog: Miniatyrhantverkets mästare, Östasiatiska Museet, Stockholm (1980). ISSN 0585-3257.
• Ogasawara, Nobuo & Kobayashi, Terumasa: The Sword Fittings and Articulated Metalwork of the Lundgren Collection. Otsuka Kogeisha Co, Tokyo (1992). Ur tre generationer antikhandlare Lundgrens i Stockholm, samling (numera till stor del avyttrad).