Tomasevangeliet
Från Rilpedia
Tomasevangeliet är en av apokryferna som historiskt sett hör till Nya Testamentets tidsålder.
Skriften härstammar troligen från 100-talet, men vissa delar kan vara äldre. Återfunnen i Nag Hammadi 1945 i en koptisk handskrift daterad till mitten av 300-talet. Några äldre papyrusfragment på grekiska finns också bevarade och dateras till 200-talet.
Innehåll |
Innehåll
Till skillnad från de fyra evangelierna i vår bibel saknar Thomasevangeliet alla berättelser om Jesu liv. I stället består evangeliet enbart av uppräknade Jesusord. Ramberättelsen är minimal.
Samlingen uppgår till 114 Jesusord, så kallade logion, varav flera har paralleller i evangelierna. Troligen är de sammanställda av en asketisk kristen grupp influerad av gnosticismen. På grund av att det ingick i ett gnostiskt bibliotek brukar den vanligaste hypotesen om Thomasevangeliet vara att det är:
- yngre än de andra evangelierna
- av gnostiskt ursprung och
- grundar sig på de synoptiska evangelierna dvs Matteusevangeliet, Markusevangeliet och Lukasevangeliet
Viss bibelforskning, exempelvis Stephen J. Patterson, bestrider alla tre påståendena. I stället menar man att Thomasevangeliet kan kasta nytt ljus över den så kallade tvåkällshypotesen.
Den enda kompletta version av Thomasevangeliet vi känner till hittades i Nag Hammadi och är skriven på koptiska, men det finns fragment av en skrift på grekiska (som kallas Oxyrhynchuspapyrerna) som man misstänker är en förlaga till den koptiska skriften.
I Thomasevangeliet framträder Jesus som vishetslärare, ej som Messias. Texterna kom därför att avvisas av den framväxande kyrkan. Huvudtanken i "evangeliet" är att Guds rike finns mitt ibland oss och i oss själva - tanken om självkännedom blir därför av central betydelse - och den som söker han skall finna.
Thomasevangeliet koncentrerar sig således inte så mycket på Jesus själv som på Riket, även benämnt Faderns rike. På ett fåtal ställen i texten nämns himmelriket. Benämningen "Guds rike" finns inte alls i texten. Thomasevangeliet nämner inte med ett ord hur Jesus ser ut, var han är född, vart han beger sig, och så vidare, utan presenteras som en gudsmanifestation och uppenbarare som helt saknar personliga drag. Jesus är rikets förmedlare; människans mål är att söka och finna riket, vilket finns inom oss. När människan väl funnit det förlorar allt annat i världen sitt värde. Riket finns inom oss och utom oss och har ingen jordisk konkretion. Betoningen på här och nu är markant och framtiden på jorden eller efter kroppens död tas nästan inte upp alls i Thomasevangeliet. Bäst kan det beskrivas som ett nytt perspektiv på tillvaron och en ny livshållning.
Datering
Om det är riktigt, vilket det stora flertalet forskare betvivlar, att Tomasevangeliet skulle vara identisk med Q-källan i den så kallade tvåkällshypotesen bör Tomasevangeliet dateras så tidigt som till mitten av det första århundradet. Om det tillhör en tradition fristående från de kanoniska evangelierna blir dateringen betydligt senare. Eftersom de äldsta bevarade fragmenten kommer från slutet av 200-talet måste Tomasevangeliet senast ha nedtecknats då. (Som jämförelse kan nämnas att de äldsta bevarade fragmenten av Johannesevangeliet (papyrusfragmentet p52) är daterat till år 110-130 det vill säga 150 år tidigare än de tidigaste fragmenten från Tomasevangeliet.) På grund av att de grekiska fragmenten delvis är olika bör skriften ha funnits några decennier tidigare, dvs senast från mitten av det tredje århundradet. Utifrån textens innehåll daterar många forskare som tror på en fristående tradition evangeliet till mitten av det andra århundradet. De flesta forskare daterar således Tomasevangeliet till någonstans mellan år 50-200 beroende på om man är anhängare av tvåkällshypotesen eller inte.
I Nya Testamentet (NT) är Paulus brev äldre än de fyra evangelier som valts ut att få ingå i NT. Paulus brev är den äldsta delen av NT, och typiskt för dessa är att Paulus inte verkar känna till någonting alls om Jesu liv fram till korsfästelsen, om hans föräldrar, vänner, mirakel och lärjungar. Paulus nämner inte ens Judas Iskariot. Om Paulus endast haft tillgång till Thomasevangeliet och liknande uppställningar av Jesusord kan det möjligen förklara Paulus avsaknad av kunskaper om den historiske personen Jesus.
Källor och litteratur
Thomasevangeliet av Bo Frid och Jesper Svartvik innehåller såväl den koptiska originaltexten från Nag Hammadi med en svensk översättning, som de grekiska fragmenten. ISBN 91-88552-42-X.
Agneta Enermalm Tsfaris "Söka och finna i Thomasevangeliet" i Förbistringar och förklaringar. Festskrift till Anders Piltz, 2008
