Hund

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Tamhunden)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Hund (olika betydelser).
"Valp" omdirigeras hit. För försvarets terrängbil som ofta kallas valp, se Försvarets terrängbilar
?Hund
Gråhund
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Rovdjur
Carnivora
Familj: Hunddjur
Canidae
Släkte: Canis
Art: Varg
Canis lupus
Underart: Hund
C. l. familiaris
Vetenskapligt namn
§Canis lupus familiaris
Auktor: Linné, 1758

Hund (Canis lupus familiaris eller Canis domesticus, tidigare även Canis familiaris) är en domesticerad underart av varg (Canis lupus). Hunden sägs ofta vara människans bästa vän, och finns i många olika raser, vilka i Sverige organiseras av Svenska Kennelklubben, riksorganisation för svenska hundägare. Läran om hundar kallas kynologi. En hund av honkön kallas för tik och dess ungar kallas valpar.

Det finns cirka 800 000 hundar i Sverige varav drygt 500 000 är registrerade hos Svenska Kennelklubben.[1] Dessa är fördelade på cirka 600 000 hushåll[2].

Innehåll

Taxonomi

Det har länge debatterats kring klassificeringen att hunden är en underart, Canis lupus familiaris, till vargen (Canis lupus) eftersom detta resulterar i att de hundraser som vi känner idag klassificeras som varianter och subvarianter. Detta gör att vissa forskare fortfarande vill hävda hunden som egen art, Canis familiaris, precis som Linné gjorde 1758, när han beskrev den. Senare forskning kring hundens DNA har dock påvisat hundens släktskap med vargen, och därför reklassificerade man den som en underart av varg 1993.

Släktskap mellan hundraser

En studie ledd av Elaine Ostrander, genetiker vid Fred Hutchinson Cancer Research Center vid University of Washington, har förändrat synen på ålder och släktskap bland hundraser.[3] Deras analyser av mitokondrie-DNA har bland annat visat på att schäfer är närmare släkt till mastiff, boxer och andra typiska vakthundar än de fårhundar de vanligtvis klassificeras tillsammans med. Samma analyser visar också på att raser som greyhound, irländsk varghund, borzoi och sanktbernhardshund bär släktskap med fårhund. Studien resulterar också i att man blir tvungen att omvärdera olika rasers ålder. Raser som tidigare ansetts tillhöra de absolut äldsta som gråhund, faraohund och ibizahund kanske inte är äldre än 150–200 år gamla i nuvarande form.

Födoämnen, skötsel och vård

Trots att hunden ursprungligen var en typisk köttätare, har den som husdjur anpassats till att äta samma mat som människan och blivit en utpräglad allätare. Ständig tillgång till friskt dricksvatten är ett krav för hundens hälsa. Hundens lägerplats bör inte infekteras av parasiter. Ett tillfälligt bad är inte nödvändigt, men mycket nyttigt och hjälper till att hålla hunden i god kondition samt minskar den fräna lukt som kan orsakas av hundar som hålls inomhus. För unga hundar är en kraftig och närande diet av största vikt. Dels för att ge en kraftig kroppsbyggnad hos medelstora och stora hundraser och dels för att undvika valpsjukan.

I allmänhet är det viktigt för hundens psykiska utveckling att den får vistas så mycket som möjligt i människans sällskap. Det hjälper djuret även i intellektuellt avseende och skapar en bra relation mellan hunden och dess ägare.

Fortplantning och avel

Tamhundens fortplantning är inte begränsad till någon viss årstid. Men de flesta honor blir brunstiga (löper) två gånger om året, vanligen i januari eller februari och i juli eller augusti. Efter dräktigheten, som tar omkring 63 dagar, föds valparna, som de första 9 till 12 dagarna är blinda. Antalet valpar är mycket växlande. Mindre hundraser får i allmänhet en till sju valpar medan medelstora eller stora raser föder mellan 6 och 10 valpar. I två fall (ett i Tyskland och ett i Danmark) var antalet valpar 26.[källa behövs] Eftersom tiken kan para sig flera gånger inför samma kull kan valparna i kullen härstamma från olika fäder. Detta syns tydligast när hanarna varit av olika ras.


Vid sex veckors ålder kan valparna klara sig utan tikens mjölk. Bäst är att redan tidigare successivt vänja dem vid annan föda. Mjölktänderna börjar komma i 3:e eller 4:e veckan och ungefär vid 6 eller 7 veckors ålder är alla på plats. Tandömsningen sker i 3:e till 6:e månaden. Med fullbordad tandömsning upphör hundens valpperiod.

Mindre raser har vid denna tidpunkt nått sin slutliga storlek. Större raser växer ännu en tid, och de största blir fullstora först under tredje året. Könsmognaden inträder hos hanar vid en ålder av nio till elva månader. Tiken blir vanligtvis könsmogen under åttonde eller nionde månaden.

Små och medelstora hundar bör emellertid inte användas till avel innan de nått en ålder av 1½ eller 2 år och större raser inte förrän 3:e året, alltså tidigast vid den 3:e löpningen.[källa behövs] Under 3:e eller 4:e året når hunden sin högsta prestationsförmåga i detta avseende och redan under sjätte året förekommer ofta ett avtagande av rörlighet och krafter.[källa behövs] Hundens genomsnittsålder beräknas vanligen till 12 år, trots att några individer kan uppnå 18 års ålder och mer.[källa behövs]

Hundens användningsområden

En svensk polishund.
En vakthund på jobbet.

Hundens användningsområden är många. Idag tränas det till och med upp hundar som kan upptäcka allvarliga sjukdomar, som cancer, på ett långt tidigare stadium än när något instrument kan klara den. man använder också såkallade epilepsihundar; hundar som är tränade att varna om ett kommande anfall, dämpa fallet om patienten faller, och till att hämta hjälp om det är nödvändigt. Det kan verka som om bara fantasien sätter gränser för hundens många egenskaper.

Familjehundar

De allra flesta hundar är primärt rena familjehundar, som inte har någon annan uppgift än att glädja. Studier har visat att hundens terapeutiska påverkning på människor ofta är mer positiv än folk tror.[källa behövs] Barn som växer upp med hund i huset lär sig ofta till exempel, att tidigare ta hänsyn.[källa behövs] Några hundar har också ibland övriga uppgifter som brukshundar, till exempel som jakthund eller slädhund.

Den äldsta hunden blev 33 år gammal i Sverige.

Brukshundar

En brukshund är en hund som per definition används för att lösa olika uppgifter. Många tänker på brukshundar som antingen tjänstehundar eller vallhundar, men den mest typiska brukshunden är en vakthund. Detta är hundar som aktivt eller passivt passar husdjur på bete eller vaktar över egendomar. Det finns både civila och offentliga tjänstehundar. En offentlig tjänstehund kan till exempel vara en militär tjänstehund eller en polishund tränade för olika uppgifter, exempelvis som patrullhund, narkotikahund eller en bombhund. En civil tjänstehund kan vara en servicehund med olika uppgifter, till exempel som blindhund, hjälphund, vårdhund eller terapihund.

Hundsport

Hundsport är sportformer där hundar ingår som ett element. Hundkapplöpning, agility,draghund, weight pulling och hundkamp är exempel på hundsporter, varav den senare är förbjuden i vissa länder.

Utställning

Hundutställningar är populära arenor för personer som gillar att tävla om vem som har de mest rastypiska hundarna. En kvalificerad domare bedömer varje hund i hänvisning till en förhandsdefinierad och godkänd rasstandard för rasen, och därefter bedöms hundarna individuellt mot varandra könsvis, åldersvis, rasvis, gruppvis och till slut om vem som är den bästa utställningshunden på den aktuella utställningen.

Hundraser

Labrador retriever är troligen "världens mest populära familjehund".

Begreppet hundras används gärna för att beskriva såkallade rasrena hundar, men nedanstående information är av mer allmän karaktär och gäller oavsett ras eller blandningsförhållande.

Att välja en ras som passar

Att välja en ras som passar kan vara ett svårt val, om man först har bestämt sig för att bli hundägare. Dessvärre ser man allt för ofta att vissa familjer väljer fel ras, med resultatet att hunden antingen blir missanpassad i sin miljö, omplacerad eller i värsta fall avlivad. De allra flesta som skaffar sig hund ska primärt ha en familjehund, men det finns också de som letar efter den perfekta utställnings-, lydighets- eller brukshunden och som sätter sig extra bra in i blodslinjer, speciella kombinationer och avel. Några är också allergiska mot hundar, något som gör det svårt att ha hund.

Valets kval

När man väljer ras är det viktigt att välja en som passar till ens egen situation, miljö, aktivitets- och kompetensnivå. Det är således både dumt och naivt att tro att alla retriever är lydiga och välanpassade för att grannen har en sådan hund. Sådant kräver kunskap och träning. Likadeles är det dumt att välja en krävande och energisk vallhund om man ska ha en rolig, snäll och balanserad familjehund. Om man däremot är fårbonde och behöver en medhjälpare, är dessa raser kanske ideala. Likadeles är det dumt att välja en typisk jakthund, som en fågelhund, om man inte själv är beredd att träna eller gå långa turer varje dag, även om man jagar ett par veckor på hösten. Energiska hundar passar bäst tillsammans med energiska människor, liksom bekväma hundar passar bäst med bekväma människor. Om man som bekväm människa önskar att skaffa hund för att få ett mer aktivt liv, bör man alltså först lägga om livsstilen och sedan skaffa sig en hund som passar efter att detta har lyckats.


Allergivänliga raser

Pudel räknas ofta som allergivänlig, men detta stöttas inte av forskningen.

Hundallergi är egentligen bara ett annat ord för pälsdjursallergi. En sådan allergi kan utlösas av alla arter av pälsdjur, oavsett art, även alla typer hundar, eftersom alla pälsdjur producerar allergener - också nakenhundar och hundar med växande päls. Det finns således inga allergirena pälsdjur, men statistik visar på att färre reagerar på hundraser av typen boxer och pudel, men man vet inte varför, det kan vara en statistisk tillfällighet. Forskningen visar nämligen att det idag inte finns någon grund för att anta att det finns såkallade lågallergena hundraser eller pälsdjur. Det finns emellertid exempel på att några människor endast reagerar på bestämda pälsdjursarter eller raser, även om detta tillhör undantagen. Har man kraftig allergi kan man reagera på alla typer av pälsdjur, även i hus där det inte har bott sådana på flera månader.

Huvudallergenet, som heter Can d 1, har hittats i celler i hud, hår, serum, spott och urin hos alla pälsdjur. Det har också hittats hos alla undersökta hundraser, och det är lika stor variation på mängden allergen hos olika individer som det är mellan olika raser. Problemet är också i lika stor grad relaterat till andra arter, till exempel katter, marsvin, hästar, kor osv. Om djuren är små eller stora har heller ingen betydelse.

Om man fortfarande måste ha en hund, eller ett annat pälsdjur, bör man välja ett djur som har tät växande päls och därför måste trimmas eller klippas regelbundet. Ett sådant djur är att föredra framför ett djur som har vinterpäls eller helt saknar hår, men bara om de kan badas ofta. Exempel på sådana pälsdjur är hundraser som bichon frisé, old english sheepdog, pudel, weaten terrier och tibetansk terrier med flera. Det är emellertid en förutsättning att djuret badas ofta, kanske flera gånger i veckan, för också sådana djur har allergener som kan (kommer att) utlösa allergiska reaktioner.

Svenska hundraser

Jämthund är "Sveriges nationalhund".

Det finns tolv svenska hundraser, varav sex är spetshundar och fem stövare. Jämthund är Sveriges nationalhund, och är en av våra mer populära hundraser.

  1. Dansk/svensk gårdshund (vakthund)
  2. Drever (stövare)
  3. Gotlandsstövare (stövare)
  4. Hamiltonstövare (stövare)
  5. Hälleforshund (spetshund)
  6. Jämthund (spetshund)
  7. Norrbottenspets (spetshund)
  8. Schillerstövare (stövare)
  9. Smålandsstövare (stövare)
  10. Svensk lapphund (spetshund)
  11. Svensk vit älghund (spetshund)
  12. Västgötaspets (spetshund)

Förbjudna hundraser

Pitbullterrier klassas normalt som en kamphundsras

I många länder har flera hundraser på senare år blivit förbjudna att hålla, eftersom lokala myndigheter räknar hundarna som speciellt farliga. Förbudet omfattar många såkallade kamphundar, men många länder har också förbjudit blandningshundar där förbjudna raser eller varg ingår.

Grundanledningen till förbudet var att det började växa fram olagliga etableringar av kamphundsmiljöer, där reguljära hundkamper arrangerades för pengarnas (gambling) eller för nöjes skull. Dessa miljöer etablerades först i USA, men spred sig sedan snabbt till andra länder i den industrialiserade världen. Ett väsentligt problem var att kriminella stal andras hundar för att kunna arrangera kamper mot sina egna kamphundar. I länder där kamper mellan djur var förbjudna, fokuserades det på ett totalförbud mot några hundraser för att få bukt med problemet. De nordiska länderna var relativt tidiga med ett förbud mot vissa raser[källa behövs].

Övrigt och kuriosa

  • Kanarieöarna har fått sitt namn efter det latinska ordet canis, och betyder alltså hundöarna.
  • Vissa snabba hundraser kan springa upp till cirka 60 kilometer i timmen.[4]

Galleri

Källor

  1. SKK: Statistik över antal hundar i Sverige respektive län (2003)
  2. Agria: Hund i Sverige - Stor undersökning om hundar och hundägande
  3. Collie or Pug? Study Finds the Genetic Code (The New York Times)
  4. http://www.greyhoundracing.se/ jämför distans och tid
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.

Se även


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Personliga verktyg
På andra språk