Från Rilpedia

?Syrensläktet
Ungersk syren Syringa josikea
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Lamiales
Familj:	Syrenväxter Oleaceae
Tribus:	Oleeae
Släkte:	Syrensläktet Syringa
Vetenskapligt namn
§Syringa Auktor: Mill.
Arter
Dvärgsyren (S. meyeri) Fjädersyren (S. pinnatifolia) Föränderlig syren (S. protolaciniata) Hybridsyren (S. ×josiflexa) Jasminsyren (S. ×laciniata) Komarovsyren (S. komarowii) Hängsyren (S. komarowii subsp. reflexa) Koreansk syren (S. wolfii) Ligustersyren (S. reticulata) Luddsyren (S. tomentella) Nejliksyren (S. tigerstedtii) Norrlandssyren (S. ×henryi) Parksyren (S. ×chinensis) Persisk syren (S. ×persica) Pingstsyren (S. ×hyacinthiflora) Prestonsyren (S. ×prestoniae) Sammetssyren (S. patula) Småbladig syren (S. microphylla) Syren (S. vulgaris) Ullsyren (S. villosa) Ungersk syren (S. josikaea) Vippsyren (S. sweginzowii) Vårsyren (S. oblata var. giraldii) Syringa emodi Syringa mairei Syringa pinetorum Syringa pinnatifolia Syringa pubescens (syn. S. julianae, S. patula) Syringa spontanea Syringa tibetica Syringa tomentella Syringa villosa Syringa wardii Syringa yunnanensis
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Syrensläktet (Syringa) är ett släkte i familjen syrenväxter som innehåller av cirka 20 arter. Arterna är stora buskar eller små träd (2-10 meter). Bladen är motsatta och ofta hjärtformade. De små (cirka 1 cm i diameter) blommorna kommer vanligen tidigt på våren i stora klasar. Blomfärgen är oftast någon nyans av lila, men även vita och rosa förekommer. Flera av arterna är starkt doftande. Frukten är en kapsel.

Släktet står nära ligustersläktet (Ligustrum), men detta har bärlika, köttiga frukter.

Namnet kommer av grekiskans syrinx, som betyder rör. Syrenen har sitt ursprung i de sydöstra och östra delarna av Europa, men kom på 1700-talet till Sverige och kunde då kallas för hvit wild Jassmin. Snart visade det sig att syrenen tålde det nordligare klimatet och blev snart en populär trädgårdsväxt bland allmogen. Ett tjugotal syrensorter har introducerats till Sverige, men den sk. bondsyrenen (S. vulgaris) är den vanligaste förekommande.

Syrener är populära park- och trädgårdsväxter över hela den tempererade zonen, och förutom de naturligt förekommande arterna finns en stor mängd hybrider och kultivarer.

• Wikimedia Commons har media som rör Syrensläktet
  Bilder & media

Källor

• Delar av denna artikel baserar sig på en översättning från engelska Wikipedia. Läst 20061009.
• Svensk kultväxtdatabas http://skud.ngb.se/