Sverige under bronsåldern

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sveriges förhistoria


Därefter börjar:
Sveriges historia

Huvudartikel: Bronsåldern

Bronsåldern är den första period med tydliga tecken på internationella förbindelser genom handeln. Detta kan bland annat ha möjliggjorts av domesticeringen av hästen omkring 2000 f.Kr. Handelsförbindelser upprätthölls förmodligen av hövdingar vilket bland annat kan skönjas i distributionen av de nya bronsvapnen. Om det pådrivande för utveckling var jakten på metaller eller om det omvänt var de nya förbindelserna som försåg bronsålderskulturerna med detta är svårt att avgöra, förmodligen var det en kombination. Även om de som levde i bronsålderns olika kulturer förmodligen inte hade någon större kännedom om varandra annat än de allra närmsta grannfolken, så kom kulturimpulser att följa varuflödena.

Under den tid när Sverige var i senare delen av yngre stenåldern var delar av Europa och Främre Orienten i vad som kallas kopparstenåldern. Redan omkring 3200 f.Kr. hade man börjat experimentera med att legera koppar. Till en början användes arsenik, vilket gav en spröd brons. Så småningom började man använda tenn, vilken man förmodligen först fann i Anatolien, så att en betydligt bättre brons kunde framställas. Omkring 2000 f.Kr. började bronsföremål i liten skala framställas i Sverige med importerad metall. Av vetenskapshistoriska skäl sätter man dock bronsålderns start till uppträdandet av en något senare samling föremålstyper från 1700 f.Kr. och framåt.

Innehåll

Äldre bronsålder (1700 f.Kr.1100 f.Kr.)

Utbredningen av fasta bosättningar i Sverige under bronsåldern. Utbredningen indikeras främst av gravar.
Hällristning föreställande bland annat en stridsvagn från Kungagraven i Kivik, cirka 1000 f.Kr.

Vid den nordiska bronsålderns början hade en ny kultur nått fram till Östersjöns sydöstra kust, kallad höggravskulturen. Förutom det imponerande gravskicket med storhögar förde den med sig nya hästdragna vagnar och stridsvagnar.

Något senare nådde andra indoeuropeiska kulturer fram till Indien i sydöst och till Takla Makan i nordöst, från vilka de berömda Takla Makan-mumierna kommer. Även i Östasien började man vid denna tid att använda brons som vid Gula floden i Kina och Ban Chiang i Thailand. I Sydöstasien användes en annan teknik för bronstillverkning. Men det är inte helt omöjligt att tenn, som är mycket ovanligt och därför var värdefullt i Europa, letade sig fram ända från Östasien där det förekom betydligt rikligare redan under bronsåldern. I mesopotamiska skrifter nämns karavaner från öst med tenn.

Handeln tillsammans med de nya bronsvapnen gjorde hövdingarna mäktigare, vilket manifesteras i storhögarna. Kulturpåverkan var stark och snart uppfördes också imponerande storhögar i Sverige, som Kungagraven i Kivik. Handeln bestod förmodligen främst av import av metall och salt, medan bland annat bärnsten exporterades. Även i Sverige tycks hästen och vagnen haft stor betydelse, men framförallt var skeppen viktiga. De är återgivna på åtskilliga hällristningar och i skeppssättningar. Det är troligt att det var skeppen som möjliggjorde den för tiden med europeiska mått mätt, och med undantag av de grekiska öarna, tämligen utvecklade nordiska bronsålderskulturen. Handeln krävde också en valuta och förmodligen användes guld som hittats relativt rikligt från denna tid. Men ännu viktigare än handeln var förmodligen det varma klimatet som möjliggjorde en relativt hög befolkningtäthet även i Sverige.

Äldsta daterade bronsåldershuset i Bohuslän ligger i Munkedal på en plats som kallas finska barnhemmet. Platsen undersöktes av arkeologer från Bohusläns museum år 2005. Platsen ligger söder om det kända världsarvet med alla hällristningarna. Husets grundplan är inte större än 52 kvadratmeter och är ca 6x4 meter. Husen från denna tid gjordes av att en rad med stolpar grävdes ner i linje sk mittstolpar som bar upp taket. Därefter grävdes ett antal väggstolpar ned runt om och väggarna byggdes av vidjor och lera. En eldstad fanns oftast i en av ändarna på huset. I andra delar av sydskandinavien har hus med betydligt större dimensioner påträffats upp till 20-30 meter långa. Men detta är alltså det enda huset från äldre bronsålder i Bohuslän.

Yngre bronsålder (1100 f.Kr.500 f.Kr.)

1100-talet f.Kr. hände något drastiskt kring Medelhavet. Utvecklingen började med en nedgång för den hettitiska kulturen, vilket snart följdes av den mykenska kulturen och de uråldriga egyptiska kulturerna. Man känner inte till orsaken, men en mindre klimatförsämring, vulkanutbrott, jordbävning eller brutna handelsförbindelser med drastiskt stigande tennpriser har föreslagits som möjliga förklaringar. En teori är att järnet, som redan vid denna tid länge varit känt, men hade sämre egenskaper än bronsen, började användas för att billigt utrusta lokala stridsstyrkor och att detta ändrade maktförhållandena. Ännu i den romerska armén skulle officerare utrustas med bronsvapen, medan fotfolket fick järnvapen.

Användningen av järn och delvis brustna handelsförbindelser skulle få konsekvenser i övriga Europa. I Centraleuropa övergick höggravskulturen plötsligt till urnefältskulturen som tycks vara en mindre aristokratisk kultur. Urnegravarna kom också till Sverige, men nya storhögar som Hågahögen och Lugnarohögen anlades samtidigt och den nordiska bronålderskulturen, liksom den asiatiska, bestod.

Efter en ny klimatförändring omkring 850 f.Kr.-760 f.Kr. och sedan ytterligare en plötslig klimatförändring omkring 650 f.Kr. tog bronsåldern snart slut. I Norden ersatte järnet successivt bronsen under 500-talet f.Kr., och från de kommande århundradena finns varken guldfynd eller storhögar.

Det nordiska bronsålderssamhället

Samhällsutvecklingen i Norden skulle alltmer komma att skilja sig från utvecklingen på kontinenten. I föremålsformer, och säkerligen även i föreställningsvärlden från bronsåldern, finns många sydliga element, vilka dock här har anpassats till rådande förhållanden och därigenom fått ett eget nordligt uttryck.

Man arbetade med boskapsskötsel och jordbruk. Hästen användes som riddjur och dragdjur. Man använde inte bokstäver, men ett slags bildskrift, hällristningar. De ger oss ett begrepp om bronsålderns fartyg, uteslutande avsedda för rodd. Sjöfärder och samfärdsel med andra folk ägde rum.

Under den äldre bronsåldern begravdes de döda i kistor av sten eller av kluvna och urholkade trädstammar. Något senare började man bränna de döda, och snart blev kremering det normala. Bronsålderns gravar är vanligen täckta av en jordhög eller ett stenröse.

Galleri med arkeologiska fynd från skandinavisk bronsålder

Se även


Föregående:
Neolitikum
Sveriges förhistoria
Nästa:
Förromersk järnålder
Personliga verktyg