Stubbstjärthöns
Från Rilpedia
| ?Stubbstjärthöns | |
|---|---|
 Större tinamu (Tinamus major)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Stubbstjärthöns Tinamiformes Huxley, 1872 |
| Familj: | Tinamidae G.R. Gray, 1840 |
|
|
|
|
Tinamus |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stubbstjärthöns eller tinamoer, ibland tinamuer, är en av de äldsta nu levande ordningarna av fåglar. Ordningen omfattar bara en familj som innehåller ett femtiotal arter indelade i nio släkten och de förekommer endast i Sydamerika. Till utseendet påminner de om andra marklevande fåglar som arter inom familjen fälthöns men det finns inget närmre släktskap mellan dessa familjer.
Precis som strutsfåglarna, som de är avlägset besläktade med, härstammar stubbstjärthönsen från superkontinenten Gondwanaland. Fossila lämningar är få men man har hittat fossiler av ordningen som går tillbaka 10 miljoner år. Traditionellt har stubbstjärthönsen tillsammans med ordningen strutsfåglar bildat underklassen Paleognathae till skillnad från alla världens resterande fågelarter som ingår i underklassen Neognathae.
Stubbstjärthönsen förekommer i Sydamerika så långt norrut som till Mexiko i mycket variabla biotoper. Deras föda är också variationsrik och inkluderar insekter och bär. Trots att vissa arter är ganska vanliga observeras merparten sällan då de är skygga och förekommer i tropiskt långland och då speciellt i mörka och täta skogar. Endast ett fåtal arter lever i mer öppna, gräsiga biotoper.
Stubbstjärthönsen lägger flera ägg vars skal är färgrika med en hög glans, likt porslin. Ungarna kan springa nästan direkt efter kläckningen.
Innehåll |
Släkten och arter
- Tinamus
- grå tinamu (Tinamus tao)
- eremittinamu (Tinamus solitarius)
- svart tinamu (Tinamus osgoodi)
- större tinamu (Tinamus major)
- vitstrupig tinamu (Tinamus guttatus)
- Nothocercus
- Bergstinamu (Nothocercus bonapartei)
- Brunbröstad tinamu (Nothocercus julius)
- Kamtinamu (Nothocercus nigrocapillus)
- Crypturellus
- Berlepschs tinamu (Crypturellus berlepschi)
- askgrå tinamu (Crypturellus cinereus)
- mindre tinamu (Crypturellus soui)
- tepuitinamu (Crypturellus ptaritepui)
- brun tinamu (Crypturellus obsoletus)
- inambutinamu (Crypturellus undulatus)
- ljusbrynad tinamu (Crypturellus transfasciatus)
- brasiliansk tinamu (Crypturellus strigulosus)
- gråbent tinamu (Crypturellus duidae)
- rödfotad tinamu (Crypturellus erythropus)
- Crypturellus erythropus saltuarius (ibland ansedd som den egna arten Crypturellus saltuarius)
- gulbent tinamu (Crypturellus noctivagus)
- svarthättad tinamu (Crypturellus atrocapillus)
- snårtinamu (Crypturellus cinnamomeus)
- Boucards tinamu (Crypturellus boucardi)
- chocotinamu (Crypturellus kerriae)
- broktinamu (Crypturellus variegatus)
- rosttinamu (Crypturellus brevirostris)
- Bartletts tinamu (Crypturellus bartletti)
- smånäbbad tinamu (Crypturellus parvirostris)
- strimmig tinamu (Crypturellus casiquiare)
- tataupatinamu (Crypturellus tataupa)
- Rhynchotus
- rostvingad tinamu (Rhynchotus rufescens)
- Nothoprocta
- Taczanowskis tinamu (Nothoprocta taczanowskii)
- Kalinowskis tinamu (Nothoprocta kalinowskii)
- tofstinamu (Nothoprocta ornata)
- chilensk tinamu (Nothoprocta perdicaria)
- busktinamu (Nothoprocta cinerascens)
- andinsk tinamu (Nothoprocta pentlandii)
- bågnäbbad tinamu (Nothoprocta curvirostris)
- Nothura
- vitbukig tinamu (Nothura boraquira)
- småtinamu (Nothura minor)
- Darwins tinamu (Nothura darwinii)(av vissa ansedd som en underart till Nothura maculosa.)
- fläckig tinamu (Nothura maculosa)
- Nothura maculosa chacoensis (av vissa ansedd som den egna arten Nothura chacoensis.
- Taoniscus
- dvärgtinamu (Taoniscus nanus)
- Eudromia
- prakttinamu (Eudromia elegans)
- quebrachotinamu (Eudromia formosa)
- Tinamotis
- punatinamu (Tinamotis pentlandii)
- patagonisk tinamu (Tinamotis ingoufi)
Kuriosa
Ett tiotal indvider av rödbrun tinamu planterades på försök ut vid Ottenby på Öland någon gång mellan slutet av 1800-talet och 1915 men den lilla populationen dukade under.[1]
Referenser
Noter
Källor
- Lars Larsson, Birds of the world, 2001, CD-rom
- Delar är översatt från engelska wikipedias artikel Tinamou i februari 2007
Externa länkar
