Strutsfåglar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Strutsfåglar
Struts (Struthio camelus)
Struts (Struthio camelus)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Strutsfåglar
Struthioniformes
Vetenskapligt namn
§Struthioniformes
Familjer

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Strutsfåglar (Struthioniformes), eller ratiter, är en ordning i djurklassen fåglar som består av mycket stora flygoförmögna fåglar som alla saknar den bröstbenskam där flygmusklerna fäster in i skelettet.[1] Ordningen härstammar från Gondwana och merparten av de före detta landområdena som tillhörde denna jättekontinent har arter inom ordningen eller har haft det i historisk tid.

Den vanigaste beskrivningen av denna ordnings evolution är att den härstammar från Gondwana under den geologiska perioden Krita men att de specifika arterna och dess karaktäristika utvecklades senare när kontinenten splittrats upp.

Namnet ratit kommer av latinets rata, vilket betyder flotte och syftar på det flata bröstbenet.[2]

Strutsfåglarnas fjädrar saknar hakar på bistrålarna.[3]

Innehåll

Taxonomi

Familjer och nu levande arter

Sibley-Ahlquists taxonomi

Enligt den DNA-baserade taxonomin uppställd av Sibley och Ahlquist omfattar strutsfåglarna de enligt Sibley-Ahlquist obsoleta ordningarna Rheiformes, Casuariiformes och Apterygiformes enligt följande uppdelning:

  • Struthioniformes
    • strutsar (Struthionidae)
  • Rheiformes
    • nanduer (Rheidae)
  • Casuariiformes
    • kasuarer (Casuariidae) (omfattar även emu)
  • Apterygiformes
    • kivier (Apterygidae)

Denna taxonomi är ifrågasatt.

Noter

  1. Batty, J. 1995. Ostrich Farming. 2nd edition. Beech Publishing House. Elsted, Midhurst. 110 pp.
  2. Jansson, D. S. 1997. Strutsar och andra ratiter, del 1 Biologi och farmning. Svensk Veterinärtidning Nr 4, 177-184.
  3. http://globalflyfisher.com, The nature of feather construction, läst 20 maj 2007.
Personliga verktyg