Stockholms stadsmuseum

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Stockholms stadsmuseum, fasad mot öst, april 2009.
Foto: Holger Ellgaard

Stockholms stadsmuseum, eller kortare Stadsmuseet, är ett museum i Stockholm som inventerar, dokumenterar, samlar och presenterar material relaterat till Stockholms historia. Museet är inrymt i Södra stadshuset vid RyssgårdenSödermalm och visar permanenta och tillfälliga utställningar.

Stadsmuseet grundades 1937 och öppnade för allmänheten 1942. Idag är det Sveriges största kommunala museum och förvaltar samlingar som består av bland annat 300 000 föremål, 20 000 konstverk och 3 miljoner fotografier.

Innehåll

Byggnaden

Södra stadshuset, kopparstick från 1691.
"Stockholms stadsmuseum", april 2009.

Byggnaden började uppföras 1663, ritningarna gjordes av den dåvarande stadsarkitekten i Stockholm, Nicodemus Tessin d.ä. Den var ämnad som Generalfaktorikontor, ett huvudkontor för internationell handel, men redan 1669 var den perioden över, och den benämns 1676 som stadshusbyggnaden på Södermalm.

Verksamheten

Från och med den 1 januari 2007 ingår Stockholms stadsmuseum i Kulturförvaltningen, vid sidan av Medeltidsmuseet och Stockholmia förlag. Den beslutande politiska nämnden är Kulturnämnden, där kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) är ordförande.

Museets basutställning heter "Alla tiders Stockholm", och öppnade till Stockholms stads 750-årsjubileum år 2002. Utställningen hette då "En tidsresa - Stockholm 750 år". Utställningen startar år 1252 då Stockholm som namn först omnämndes i text och gör sedan nedslag i Stockholms historia.

Stadsmuseet arrangerar även stadsvandringar, föreläsningar, teaterföreställningar och andra evenemang, samt Faktarummet där besökarna kan söka bland museets bilder, kartor, litteratur och information om stadens bebyggelse. Museet driver även ett café och en museibutik. Museets kulturmiljöenhet är stadens expertorgan när det gäller arkeologiska och byggnadshistoriska frågor.

År 2009 öppnar de större utställningarna "1809" och "I huvudrollen: Stockholm". Regelbundet pågår även bland annat mindre fotoutställningar.

Kulturhistorisk klassificering

Stockholms Stadsmuseum ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriska värden i Stockholms stads bebyggelse.

Byggnaderna klassificeras i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde. Stadsmuseet använder ett färgsystem för att klassificera byggnader, blått, grönt, gult och grått.[1]

  1. Blå klassificering är den högsta klassen och innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturminneslagen. Kulturminneslagen är den starkaste lag som finns i Sverige för skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
  2. Grön klassificering innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsmuseets gröna klassning bygger på Plan- och bygglagen.
  3. Gul klassificering innebär att bebyggelsen har positiv betydelse för stadsbilden och/eller har ett visst kulturhistoriskt värde.
  4. Grå klassificering innebär att fastigheten inte uppfyller några av kriterierna ovan.

Ytterstadsprojektet

Under 2004-2009 inventerar museets kulturmiljöavdelning Stockholms ytterstad i ett projekt som kallas Ytterstadsprojektet.

Det moderna city

Hamngatan efter Norrmalmsregleringen. Andra huset till höger är Sparbankshuset, bakom det Sverigehuset, till vänster NK och PK-huset.
Se även Stockholms city.

Våren 2007 genomförde stadsmuseet en omfattande inventering och klassificering av samtliga fastigheter på Norrmalm i Stockholm som hade uppförds 1960-1989. Stockholms stadsmuseum dokumenterade samtliga fastigheter i ord och bild som vägledning vid eventuella framtida förändringar av bebyggelsen i Stockholms city. Bland huset som dokumenterades fanns verk av ledande svenska arkitekter som Peter Celsing och Carl Nyrén liksom det flitiga Stockholmskontoret Backström & Reinius.[2]

Kartläggningen har fått kritik från politiskt håll, bland annat kritiserade dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund slutsatserna och ifrågasatta öppet stadsmuseet klassificering av bland annat Sheraton, Åhléns City och parkeringshuset Parkaden som särskilt värdefulla och Söderlund menade att huset bör byggas om. Men enligt Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stockholms stadsmuseum, är blåmärkningen inte en fråga för stadsbyggnadsnämnden.[3]

Se även

Referenser

  1. ”Kulturhistorisk klassificering”. http://www.stadsmuseum.stockholm.se/byggvard.php?kategori=69&sprak=svenska&sprak=svenska. Läst 12 januari 2009. 
  2. ”Nu har det moderna city inventerats”. http://www.stadsmuseum.stockholm.se/kma.php?kategori=15&sprak=svenska. Läst 12 januari 2009. 
  3. Elisabeth Andersson (21 juni 2007). ”K-märkt City döms ut” (på Svenska). SvD: s. Okänt. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_239525.svd. Läst 12 januari 2009. 

Externa länkar

Personliga verktyg