Stockholms stadsbibliotek

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°20′36″N 18°03′17″O / 59.34333, 18.05472

Exteriören på huvudbyggnaden

Stockholms stadsbibliotek ligger vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. Numera ingår namnet Asplundhuset i adressen, efter arkitekten Gunnar Asplund, som även planerade parken i bibliotekets närhet. Biblioteket rymmer ca 700 000 böcker.

Innehåll

Historik

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade år 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek, villkorat att stadsfullmäktige för samma ändamål ur den Forsgrénska fonden anslog 575 000 kronor samt anvisade en tomt för byggnaden. Stiftelsen donerade ytterligare 130 000 kronor, varpå stadsfullmäktige beslutade att uppföra byggnaden. År 1925 tillkom ytterligare 250 000 kronor från avkastningen av Danelii donationsfond.[1] Biblioteket invigdes den 31 mars 1928, i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikministern John Almkvist, direktör K. A. Wallenberg, Karl Otto Bonnier med flera.

Byggnaden

Under byggnad 1927
Nyuppfört, slutet av 1920-talet

I Stockholm hade man tillsatt en stadsbibliotekskommitté, där Gunnar Asplund kom med 1918. Från början arbetade Asplund med stadsplanen för området kring Observatorielunden. Under en studieresa till USA fick han klart för sig hur han skull lägga upp huvuddragen för biblioteket med en centralhall för utlåning, omgiven av mindre läsrum och ljusgårdar.

Barriére de la Violette

De första skisserna visar centralbyggnaden med en kupol.[2] Asplund valde sedermera att ge byggnadens yttre en monomental resning genom en hög cylinder. Bland förebilderna stod bland annat 1700-talets Barriére de la Violette i Paris[3].

Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek föll i en stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade den blivit till ett av de främsta exempel för svenskt tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”.

Det skulle även bli Asplunds sista storverk i denna stil; de basarliknande längorna vid bibliotekets entré mot Sveavägen från 1928 har redan klara funktionalistiska drag och två år senare, på Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.

Enheter

Stockholms stadsbibliotek.jpg

Stadsbiblioteket, vid Odengatan/Sveavägen, är en enhet inom Stockholms stadsbibliotek och består från 2007 av de tre sektionerna Lära, Låna och Läsa. Stadsbibliotekets tidningar och tidskrifter finns, tillsammans med Internationella Biblioteket, från hösten 1996 i det intilliggande annexet på Odengatan 59. Här finns 177 löpande dagstidningar och ca 1200 tidskrifter. Lika många avslutade tidskrifter förvaras i magasin. I denna byggnad låg fram till hösten 1995 Grünewalds målarskola. I närheten av stadsbiblioteket, i Observatorielunden på en ås, ligger Stockholms gamla observatorium. Övriga enheter utgörs framförallt av stadsdelsbiblioteken.

Tillbyggnad

Sommaren 2006[4] utlyste Stockholms stadsbyggnadskontor i samverkan med fastighets- och saluhallsnämnden, kulturnämnden och marknämnden en tävling för ett förslag till tillbyggnad av Stadsbiblioteket. Över tusen förslag kom in, varav sex blev nominerade till den sista omgången. Den 16 november 2007 offentliggjordes att förslaget Delphinium av Heike Hanada hade vunnit tävlingen. [5] Tävlingen är av rådgivande natur. Inget slutgiltigt politiskt beslut har ännu tagits om utformningen av det nya stadsbiblioteket. De ingrepp i Gunnar Asplunds arkitektur och i Observatorielunden, som det vinnande förslaget kräver, har lett till en debatt angående en alternativ placering för ett nytt, expanderat stadsbibliotek. I oktober 2008 stoppades samtliga planer med bibliotekets utökning, dels på grund av att den kalkylerade produktionskostnaden för nybyggnaden har ökad kraftigt och dels beroende på den pågående globala finanskrisen.

Bilder

Referenser

  1. Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.15
  2. Asplund, Arkitektur Förlag, 1985, sida 28
  3. Asplund, Arkitektur Förlag, 1985, sida 28
  4. nyttstadsbibliotek.stockholm.se
  5. Delphinium vann Stockholms Stads webbplats

Mats Myrstener: På väg mot ett stadsbibliotek. Folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm (1998) Mats Myrstener: Stockholms stadsbiblitoeks tillkomst (Svensk biblioteksforskning, 1996:4) Mats Myrstener: De första folkbiblioteken i Stockholm (2008)

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg