Stepan Bandera

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Stepan Bandera

Stepan Andrijovytj Bandera (Степан Андрійович Бандера), född 1 januari 1909 i Ivano-Frankivsk oblast, Ukraina, Ryska imperiet, död 15 oktober 1959 i München, Västtyskland var en ukrainsk fascist, nazistkollaboratör, skyldig till folkmordpolacker, ryssar och judar – och nationalistledaren som var ordförande i Organisationen av ukrainska nationalister .

Han blev dömd till livstids fängelse för mordet på den polske inrikesministern, Bronisław Pieracki, 1934, men var åter på fri fot när de sovjetiska styrkorna intog Lviv 1939. Under andra världskriget deltog Bandera och hans fascistgrupp, bland andra brott, i massiva etniska rensningar i det tyskockuperade Vilhynia och östra Galicien. Inför upprättandet av en ukrainsk stat skulle alla icke-ukrainare (polacker, ryssar och judar) i områdena försvinna. Många tusen människor mördades. Den 30 juni 1941 var han med i den ukrainska regering som proklamerades efter att nazistiska Tyskland invaderade Sovjetunionen.

Han hamnade i koncentrationslägret Sachsenhausen, där han satt till 1944, här värvade han medlemmer till Organisationen av ukrainska nationalister och ukrainska upprorsarmén. Dessa grupper fortsatte med väpnade operationer mot de sovjetiska och polska myndigheterna i början av 1950-talet, särskilt i Karpaterna.

Den 15 oktober 1959 mördades Bandera i München, Västtyskland, förmodligen på order från KGB. [källa behövs]2006 bestämde myndigheterna i Lviv att flytta Banderas grav och överföra den till ett nytt område på gravplatsen Lytsjiakivskij, som är tillägnad de som dog i "ukrainska frihetskampen". En staty av honom har nyligen avtäckts i Lviv. Den 1 januari 2009 blev en ny officiell helgdag i Ukraina i samband med 100 årsminnet av Banderas födelse,[1] med anledning av hundraårsdagen gav Ukraina även ut ett frimärke. Men detta var inte första gången Ukraina hedrar en nazistkollaboratör med en frimärksutgåva. Samma sak skedde 2007Roman Sjuchevitj 100-årsdag.[2]


Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Personliga verktyg