Stavningsreformen 1906
Från Rilpedia
Stavningsreformen som genomdrevs 1906 förenklade stavningen av "v" och "t" i svenska språket. Stavningsreformen genomfördes på initiativ av den svenske ecklesiastikministern Fridtjuv Berg i den Staafska ministären efter 1905 års val. Reformen kallades då den genomdrevs för stafningsukasen, och väckte förbittring inom åtskilliga kretsar. Stavningsreformen innebar slutet för den äldre standard som i dag kallas gammalstavning.
Bakgrunden till stavningsreformen var att Sveriges Allmänna Folkskollärarförening redan 1903 inkommit till Sveriges regering med ett förslag om, att det "ej måtte betraktas som fel" att i skolan utbyta dt som tecken för t-ljud mot t eller tt, samt f, fv och hv som tecken för v-ljud mot v. Förslaget lämnades in i maj 1905 (med anledning av en skrivelse av Fridtjuv Berg, J.A. Lundell och E. Schwartz riktad till de tre korporationerna) till Kungl. Maj:t lika lydande petitioner från Svenska lärarsällskapet, Sveriges allmänna folkskollärarförening och Föreningen af lärare och lärarinnor vid Sveriges flickskolor och samskolor, att utbyte av dt mot t (tt), av f och fv mot v måtte vara tillåtet. Efter yttranden av ämneskonferenserna i modersmålet, Läroverksöverstyrelsen och Svenska Akademien utfärdades ett kungligt cirkulär 7 april 1906 om successivt införande i skolorna av t (tt) istället för dt och v istället för f, fv, hv.
Beslutet drogs genom reservationer i konstitutionsutskottet inför 1907 års riksdag. 1908 ingick till Kungl. Maj:t en av 40 000 personer undertecknad petition om revision av 1906 års cirkulär, men ledde inte till något resultat. Inom litteraturen vann det nya stavningssättet långsamt terräng; flertalet tidningar hade länge den äldre stavningen kvar. Vissa författare ville gå längre än så och kunde t.ex. skriva j-ljudet konsekvent med j (jup, jälpa).
Stavningsreformen är en del av övergången från yngre nysvenska till nusvenska – efter att den genomfördes har det svenska skriftspråket med ett par undantag varit i stort sett stabilt.
Jämförelser
Stavningsreformen bidrog till viss del med att fjärma det svenska skriftspråket från de övriga skandinaviska. Att stava v-ljudet med v inne och i slutet av ord var redan infört i danskt och norskt skriftspråk, men på de övriga punkterna kom svenskan att inta en särställning. I både norska och danska använder man fortfarande kombinationerna hv- och -dt (även om den senares användning skiljer sig något från den tidigare svenska). Dessutom stavas flera av orden som tidigare hade hv- med wh- på engelska.
Före 1906 | Efter 1906 | Danska | Engelska | Övrigt |
---|---|---|---|---|
hvad | vad | hvad | what | |
hvadan | vadan | (parallell till ”hvordan”) | ||
hval (djur) | val | hval | whale | ”val” som i ”valfrihet” stavades även innan utan h |
hvalf | valv | hvælving, hvalv | ||
hvar (om position) | var | hvor | where | preterium ”var” av ”vara” stavades även innan utan h |
(pigg-, slät-) hvar | (pigg-, slät-) var | (pig-, slet-) hvar | ||
hvarannan | varannan | hveranden | ||
hvarandra | varandra | hverandre = hinanden | ||
hvarför | varför | hvorfor | ”wherefore” (ålderdomligt) | |
hvarje | varje | hver, hvert | ||
hvarken | varken | hverken | ||
hvart | vart | hvorhen | where to | |
hvarf (runda) | varv | omgang (som i solhverv) | ||
hvass (om egg) | vass | hvass | växten stavades även innan utan h | |
hvem | vem | hvem | who | |
hvems | vems | hvis | whose | |
hven | ven | hvene | ||
hvete | vete | hvede | wheat | |
hvi | vi | parallell til hvi | why | gammaldags synonym till ”varför” |
hvil | vil | hvil | besläktat med ”while” | |
hvila | vila | hvile | ||
hvilken, hvilket, hvilka | vilken, vilket, vilka | hvilken, hvilket, hvilke | which | |
hvina | vina | hvine | besläktat med ”whine” | drycken stavades även innan utan h |
hvirfvel | virvel | hvirvel | ”whirl”, besläktat med ”whorl” (spiral) och ”hurl” (kasta) | |
hviska | viska | hviske | whisper | ”viska” med betydelsen ”borste” stavades även innan utan h |
hvit | vit | hvid | white | |
hvitling | vitling | hvilling | whiting | |
hväsa | väsa | hvæse | ||
hvässa | vässa | hvæsse | besläktat med ”whet” |
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Svensk retskrivningsreform 1906, 19 januari 2009.