Språktypologi

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Språkvetenskapliga discipliner
Dialektologi
Fonetik
Fonologi
Grammatik
Historisk lingvistik
Lexikologi
Morfologi
Ortografi
Pragmatik
Semantik
Semiotik
Språkfilosofi
Språksociologi
Språktypologi
Retorik

Språktypologi eller lingvistisk typologi är ett område inom lingvistiken som grupperar språk utefter deras uppbyggnad. Man kan till exempel titta på ordföljdsmönster, placering av adjektivattribut, placering av genitivattribut samt användandet av prepositioner och postpositioner.

Beroende på vilken aspekt av språken som betonas kan språktypologin indelas i olika typer.

Innehåll

Morfologisk typologi

Denna typ av språktypologisk indelning efter morfologisk struktur är odelbart förknippad med August Wilhelm Schlegel och Wilhelm von Humboldt, vilka under tidigt 1800-tal började dela in språk in syntetiska språk (med undertyperna flekterande språk, agglutinerande språk och polysyntetiska språk), det vill säga språk där enskilda ord antar olika form för att visa deras grammatiska relation till andra ord i satsen, och analytiska språk, där grammatiska relationer mellan ord visas med hjälp av ordföljd och separata ord.

Ordföljdstypologi

Med utgångspunkt från Joseph Greenbergs studier om universalier, och upptäckten att en given ordföljd i en typ av grammatisk struktur ofta åtföljdes av en motsvarande ordföljd i andra typer av strukturer ledde till indelning av språk baserat på grundordföljd, den ordning i vilken de arrangerar de tre huvudsakliga komponenterna i satsen; subjekt, predikat och objekt. I stället för predikat brukar dock verb användas, så att språken kategoriseras som SVO-språk (subjekt-verb-objekt), SOV-språk (subjekt-objekt-verb), VSO-språk (verb-subjekt-objekt) och så vidare.

De skandinaviska språken passar dock inte helt in i denna mall, då de är så kallade V2-språk (vanligen utläst på engelska verb second), vilket innebär att verbet i påståendesatser kommer i andra position i satsen, subjektet kommer i första, om inte något adverbial inleder satsen, i vilket fall subjektet flyttas till efter verbet.

Morfosyntaktisk typologi

Inom den morfosyntaktiska typologin indelar man språk efter hur man morfologiskt grupperar olika syntaktiska funktioner i satsen. Jämför ergativa språk och ackusativa språk.

Fonologisk typologi

Utifrån fonologiska kriterier kan man indela språk i tonspråk, ordaccentspråk, monosyllabiska språk med mera.

Källor

  • Lars-Gunnar Andersson: Språktypologi och Språksläktskap


Personliga verktyg