Sport

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
100 meter häck för damer under Olympiska sommarspelen 1996 i Atlanta i delstaten Georgia i USA.
Skateboardåkare 2002. Som sport kan skateboardåkning räknas till bedömningssporterna.

Sport är ett samlingsbegrepp för olika aktiviteter med tävlingsmoment. Sport kan utövas individuellt eller i lag. Den sport som antingen är störst i antalet utövare eller drar mest publik brukar kallas nationalsport. Nästan varje större sport har ett eget förbund. I de flesta sporter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. För att det ska klassas som sport så måste det finnas en fysisk aktivitet. Finns inte det så är det spel man talar om alltså, som schack t.ex.

Innehåll

Etymologi

Ordet sport kommer från ordet desport på gammal franska, vilket betyder fritid. Detta kan tyckas förvånande i dag, då mycket sport är professionell och många har sporten som jobb snarare än som fritidssysselsättning. På engelska heter det sports där det ursprungligen betydde något i stil med "nöje". I äldre svenska syftade sport på friluftsnöjen som jakt och sportfiske, och länge användes mest ordet idrott.

Sport och idrott

Ibland används begreppet "sport" synonymt med idrott, men orden är inte helt utbytbara. Termen sport omfattar även vissa aktiviteter som till exempel motorsport och enligt en ännu vidare definition även spel som frågesport och schack. Begreppet idrott kan också innefatta vissa aktiviteter som inte kan kallas sport, då de saknar tävlingsmoment, till exempel motionsidrotter som jogging, stavgång och aerobics. Skillnaden mellan idrott och sport.

Historia

Huvudartikel: Sportens historia

Sport och tävlingar fanns redan i människornas äldre civilisationer, till exempel antas det ha pågått sportaktiviteter i Kina kring 4 000 före Kristus. Andra äldre civilisationer där man antar att sport utövats är det gamla Egypten och Grekland.

Under 1800-talet industrialiserades stora delar av världen, och förutsättningarna för sport förbättrades, bland annat genom järnväg och ångbåt. Då man snabbare kunde ta sig dit man ville banade det iväg för mer internationell tävlan.

Klassindelningar

I de flesta sporter tävlar damer och herrar i olika indelningsklasser. I många sporter finns det också andra sätt att dela upp utövarna, efter de egenskaper som har betydelse inom sporten. En vanlig klassuppdelning baseras på ålder; barn och ungdomar tävlar mot jämnåriga och inte mot vuxna. Klassuppdelning kan också baseras på exempelvis utövarens vikt, vilket är vanligt inom exempelvis tyngdlyftning. En annan form indelning är handikappidrott, vilken i sin tur är indelad i flera olika indelningsklasser, men det finns också människor med handikapp/funktionshinder som tävlar utanför handikappidrotten.

Sportslighet

Med sportslighet menas hur man enligt såväl aktiva som publik bör uppföra sig inom sport. Exempelvis brukar man inom fotboll sparka bollen ur spelet om en spelare i motståndarlaget misstänks vara skadad.

Våld inom sport kommer inte bara från aktiva utan även från tränare, supportrar och föräldrar. Rasism inom sport är också ett vanligt problem.

Andra problem som anses osportsligt är dopning och läggmatch. Tidigare blev amatörer som i smyg tjänat pengar på sitt utövande av sport avstängda om någon kom på dem. Detta tillämpades främst inom friidrott, men har sedan 1980-talet så gott som avskaffats inom de flesta sporter.

Professionalism och amatörism

På lägre nivå är utövarna oftast amatörer, men på elitnivå rör det sig numera ofta om professionell sport i många länder. Tidigare var man ofta mera noggrann med att skilja på amatörism och professionalism, men sedan slutet av 1980-talet tävlar ofta proffs och amatörer i samma tävlingar.

Elitnivå är en nivå av utövande av en sport då man tillhör eliten av utövarna. Inom vissa sporter kan man försörja sig på sitt utövande, till exempel inom fotboll och Formel 1.

Sport och politik

Detta avsnitt utgör huvudartikel för Kategori:Sport och politik.

Fastän man försöker skilja på sport och politik, har sport och politik ofta blandats ihop. Vid olympiska sommarspelen 1936 i Berlin använde nazisterna i Tyskland evenemanget som propagandajippo. Då Apartheid användes i Sydafrika stängdes Sydafrika av från internationell tävlan i många grenar. Efter Sovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakien 1968 blev matcher i ishockey mellan Tjeckoslovakien och Sovjetunionen de följande åren tuffare, och många talade om att det gällde mer än bara sport. Olympiska sommarspelen var under 1970-talet och 1980-talet ofta föremål för olika former av bojkott. Vid Olympiska sommarspelen 1972 slog terrorister till, och sedan dess är säkerhetsbevakningen starkare.

Tennisturneringen Davis Cup har ofta blivit sammankopplad med politiska demonstrationer.

Sedan början av 1990-talet, då det kalla kriget tagit slut, blev ämnet inte längre lika aktuellt eller laddat, även om Jugoslavien var avstängda från flera bollsporter under inbördeskrigen där i början av 1990-talet. Dock ökade åter säkerhetsbevakningen av större sportevenemang, särskilt i USA, efter 11 september-attackerna 2001 i USA.

Publiksport

Amerikansk fotboll är en stor publiksport i USA.

Sport som kännetecknas av att den drar mycket publik, kallas ibland publiksport. Ofta dras även stort intresse från radiolyssnare och TV-tittare. Ett stort globalt publiksportevenemang är VM i fotboll. Publiksporten kan även omfatta stora evenemang i ett land, som SM-finalen i bandy i Sverige i mars varje år eller Super Bowl inom amerikansk fotboll i USA i januari/februari varje år.

Stora sportevenemang

Se även

Personliga verktyg