Social ingenjörskonst

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Social ingenjörskonst är ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället. Termen har idag, såväl politiskt som inom samhällsvetenskapen och humanistiska vetenskaper, en något negativ värdeladdning, och används mest för att beskriva ett historiskt förhållningssätt. Termen social ingenjörskonst liknar politikern vid en ingenjör. Den utgår ifrån en lite äldre samhällsvetenskaplig tradition (traditionen från Durkheim och framåt) som såg samhället och dess medborgare som en statisk enhet som genom ett slags ingenjörskonst skulle kunna modelleras enligt samma principer som man inom naturvetenskaperna hanterar och experimenterar med materia. På svenska hör termen historiskt ihop med skapandet av den svenska välfärdsstaten eller "folkhemmet" samt den dithörande modernismen. Namn som brukar nämnas i detta sammanhang är Gunnar och Alva Myrdal, och deras skrift Kris i befolkningsfrågan från 1934. Även andra större sociala reformer, i stil med den svenska utjämningspolitiken, eller uppförandet av det så kallade miljonprogrammet brukar räknas hit.

Negativ värdeladdning

Det engelska uttrycket social engineering har en liknande innebörd, men har i vissa kretsar i USA en negativ värdeladdning och förknippas då med manipulation av medborgare. Debatter byggda kring termens negativa värdeladdning fokuserar ofta på vad som i efterhand ses som den sociala ingenjörskonstens övergrepp, såsom tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar. Man strävar också efter att påvisa kopplingar till rashygien och totalitära maktmedel så som de utövades fullt ut i framför allt Tredje Riket och Sovjetunionen.

Utöver det finns det ett till engelskt uttryck, även det social engineering, som har med manipulation av individer för att komma åt information eller annat att göra. Phishing eller nätfiske är en variant som gjort sig känd i samband med bankbedrägerier. Även andra mer avancerade bedrägerier, där man till exempel på olika raffinerade sätt lurar till sig information om andra av myndigheter, använder sig av metoder som finns under beteckningen.

Personliga verktyg