Slaget vid Badr
Från Rilpedia
Slaget vid Badr utkämpades 17 mars 624 (17 i Ramadan år 2 enligt den muslimska kalendern) i Hijaz på Arabiska halvön. Slaget var en viktig händelse i islams tidigare historia och har än idag en speciell betydelse för muslimer världen över då segern anses ha varit mirakulös, och utgjorde en vändpunkt i Muhammeds konflikt med Qureish i Mecka. I slaget stod monoteismens styrkor under Muhammed mot den meckanska polyteismens.
Bakgrund
Då samfundet i Medina började ta form som religiös-politisk stat riktade dess ledare Muhammed sin uppmärksamhet mot Arabiens religiösa, politiska, ekonomiska och intellektuella centrum, Mecka. I nya uppenbarelser hade Muhammed fått Mecka utpekat som mål för böneriktningen (qibla) och den muslimska vallfärden (hajj). Mot Muhammeds muslimer stod Meckas mäktiga stammar som brännmärkt muslimerna som förrädare och separatister. Muhammed började nu göra räder (razzior) mot karavaner på väg till Mecka för att störa den meckanska ekonomin. Flera strider utkämpades mellan Mecka och det Muhammedledda Medinasamfundet.
Skildring i Koranen och slaget som muslimsk symbol
I Koranen (K. 8:42ff, 3:123) berättas om hur Gud skickade en osynlig armé av änglar för att säkra Muhammeds seger mot förtryck och vantro.
Koranens vittnande om Guds ingripande gjorde Slaget vid Badr till en helig symbol som har kommit att användas under den islamiska historien. Det arabisk-israeliska kriget 1973 fick av Egyptens president Anwar Sadat kodnamnet ”Operation Badr” i ett försök att stärka och inspirera sina soldater genom tron på en slutgiltig islamisk triumf. Dock utan alltför stor synbar effekt, då Israel gick segrande ur kriget.
Källor
- Esposito, John.L, Fasching, Darrell.J, Lewis, Todd World Religions Today, Oxford University Press New York 2006
- Esposito, John.L, Islam, Studentlitteratur Lund 2001
- Hjärpe, Jan, 99 frågor om islam, Leopold Förlag Stockholm 2004
|
|||||||||||||||||||
