Från Rilpedia

Skördetröska (eller bara tröska) är en typ av självgående jordbruksredskap som används för att skörda spannmål.

En skördetröska består, i all väsentlighet, av ett skärbord och ett tröskverk. Skärbordet, vars bredd anges i fot, skär av grödan och matar in den i tröskverket där kornen avskiljs fram halm och boss. Halmen kan antingen hackas, varvid den finfördelas och sprids ut jämnt över tröskans arbetsbredd, eller matas ut i en sträng som senare kan tillvaratas. Den tröskade varan lagras i en tank som med jämna mellanrum måste skruvas ut i väntande vagnar. I Sverige behöver vanligen den nytröskade spannmålen torkas ner till en för långtidslagring säker torrsubstanshalt omedelbart efter skörd. Detta sker antingen i en torkanläggning på gården eller i en central spannmålssilo.

Avgörande för en tröskas kapacitet är snarare tröskverket än skärbordsbredden, eftersom det är tröskverket som avgör hur snabbt tröskan kan framföras utan att spillet blir oacceptabelt stort. Breda skärbord bogseras efter tröskan på en för ändamålet avsedd vagn vid förflyttningar på allmän väg.

Moderna, större tröskor är mycket dyrbara i inköp vilket i kombination med att de bara kan användas under några få hektiska skördeveckor per år ger en kostnad per arbetstimme som överstiger timpriset för nästan alla andra typer av jordbruksredskap och traktorer. Tröskorna kan idag ha sådana finesser som till exempel skördekartering, (kartläggning av skördeutfall med GPS) automatisk lutning av skärbordet och tröskverk i sluttningar, samt automatisk styrning och inställning av tröskans parametrar. Ibland monteras utrustning på skärbordet som applicerar totalbekämpningsmedlet Roundup i stubben omedelbart efter att grödan skurits av.

De största varumärkena idag är John Deere, Claas, Deutz-Fahr, Sampo-Rosenlew, Massey Fergusson och New Holland. Bland tidigare trösktillverkare kan Clayson, Volvo BM, Olléns med flera nämnas.

Funktion

Bilden föreställer en skördetröska i genomskärning och dess olika delar:

Föraren sitter i en hytt (18) med god utsikt, placerad ovanför de stora, brett placerade, drivande framhjulen. Styrningen sker med de mindre, tätt placerade bakhjulen. Konstruktionen ger en minimal vändradie.

Den stående eller ibland liggande säden matas inåt av en roterande kam (1) mot knivarna (2) som skär av strået nära marken. Knivarna sitter längst fram på det breda skärbordet.

En transportör (4) matar upp skörden till tröskverket (5-9), vars uppgift är att skilja sädeskornen från sina skal, som kallas agnar, och strået som nu kallas halm. Halmen matas bakåt och kastas ut bakom maskinen (17). En fläkt (10) blåser bort agnarna (11) medan de tyngre kornen trillar nedåt. Härav kommer talesättet "skilja agnarna från vetet".

De färdigtröskade kornen som är fria från agnar passerar genom en sikt (12) och transporteras uppåt (15) till magasinet (16). Ofullständigt tröskade korn, som inte passerar genom sikten, transporteras (13) i stället tillbaka till början av tröskverket (14) för ett nytt försök.

Historik

Ursprungligen skördades spannmål med skära eller lie och buntades ihop i kärvar. Kärvarna lagrades på logen och tröskades ur med slaga under vintern. Senare kom häst- och traktordragna självbindare som rationaliserade skördearbetet på åkern och motordrivna stationära tröskverk som användes på gårdarna.

De första skördetröskorna, som alltså hade ett mobilt tröskverk, var bogserade, men det dröjde inte länge innan självgående maskiner tog över. Staden Henty i New South Wales, Australien proklamerar att det var där den första mobila tröskan tillverkades.

Den första skördetröskan i Sverige importerades av ägaren till Axelvolds gård i Axelvold, Svalövs kommun.