Skotten i Sarajevo

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ärkehertig Franz Ferdinand
Ärkehertigens bil
Attentatet ägde rum vid huset i vänster bildkant
Fil:Princip arrested.jpg
Princip arresteras, troligtvis inte Princip som syns på bilden

Skotten i Sarajevo avser de revolverskott med vilka serben Gavrilo Princip, på uppdrag av den serbiska nationalistiska organisationen Svarta handen, dödade ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike och hans hustru Sophie von Chotek den 28 juni 1914 i den bosniska huvudstaden Sarajevo. Händelsen utlöste första världskriget. (se Bakgrund till första världskriget)

Innehåll

Skotten

En serbisk nationalist vid namn Gavrilo Princip hade tagit sig till Sarajevo där han mötte sex andra konspiratörer. Major Voja Tankosić lät utrusta dem med fyra pistoler, sex bomber och varsin giftkapsel med kaliumcyanid.

Den 28 juni anlände ärkehertig Franz Ferdinand med sin fru Sophie von Chotek till Sarajevo via tåg. De satte sig i bilen och färden genom staden började. Det fanns ingen egentlig bevakning, bara en påminnelse till stadens poliser att hålla ögonen öppna och de som fanns längs färdvägen skulle se till så att inget hände. Det var ändå mycket dåliga åtgärder. Ärkehertigen och hans fru åkte i en öppen bil i låg fart genom staden. Princip och hans kamrater kände till de bristfälliga säkerhetsåtgärderna och ställde sig längs färdvägen.

Den förste som bilen körde förbi var en muslim som anslutit sig till konspiratörerna, men han tvekade och avböjde sitt försök - det fanns ju sex till längs vägen.

När bilen körde över en bro kom näste man fram - vid namn Nedeljko Cabrinovic och kastade en bomb. Men ärkehertigen parerade bomben med armen så att den dunsade mot bilen och rullade ner på gatan, där den exploderade och skadade några åskådare samt en militär.

Cabrionic svalde en giftkapsel och slängde sig i floden, men några åskådare hoppade efter och drog upp honom ur det grunda vattnet - mannen dog inte, giftet var antingen för gammalt eller för svagt; han kräktes bara på vägen till fängelset.

Franz och Sophie fortsatte till rådhuset, där borgmästaren närmade sig och välkomnade tronföljarparet. Franz avbröt honom med: "Vad tjänar era tal till? Jag kommer till Sarajevo i fred och någon kastar en bomb på mig! Detta är skandalöst!" Man beslöt sig för att åka till sjukhuset och hälsa på dem som skadats av bomben, och man skulle köra snabbt längs floden för att inte ge någon fler lönnmördare en chans. Men ingen hade informerat chauffören Franz Urban om att färdvägen skulle ändras, så denne svängde av misstag in på Franz Joseph-gatan, dit Princip efter misslyckandet gått. Bilen bromsade, Princip lyfte sin pistol och två skott brann av. Det första i Sophies buk, det andra i Franz hals. Sophie svimmade och Franz skrek:

"Sophie! Sophie! Dö inte! Lev för barnens skull!" Någon frågade om han hade ont men han svarade bara: "Det är ingenting." Bägge dog innan de kom till sjukhuset.

Princip svalde liksom Cabrionic en kapsel, men även här var giftet för svagt. Innan han hann skjuta sig så hade någon kastat sig över honom och tvingat honom att släppa pistolen.

Han fördes till fängelset och dömdes på grund av sin ringa ålder (19 år) till 20 års tukthus. (Det var bara tillåtet att avrätta de tjugo år fyllda i Österrike-Ungern på den här tiden.)

Bakgrunden

Bakgrunden till mordet var dubbelbottnad. Den österrikiske generalstabschefen Conrad von Hötzendorf såg den ökande nationalismen i Serbien och dess dröm om ett enat storserbiskt rike som ett hot mot kejsardömet. Han ville föra ett snabbt preventivkrig mot riket, men Ryssland kunde inte tillåta detta eftersom Österrike-Ungern erövrat Bosnien-Hercegovina några år tidigare och kände ett växande hot. Ärkehertigen Franz Ferdinand försvarade likaså Serbien inom kungahuset i Wien. Han ansåg att landet skulle få vara i fred och de på intet sätt hotade Österrike. Hötzendorf sökte stöd tillsammans med den österrikiske utrikesministern i Tyskland och kejsar Wilhelm II, som var en romantiker av krig och den tyska historien. Han var dessutom kusin med tsar Alexander IIs hustru, vilket kunde hindra rysk inblandning. Hötzendorf behövde då en anledning till att anfalla Serbien. Händelsen blev den utlösande faktorn för det första världskriget som ledde till det Österrikiska kejsardömets fall.

Konsekvenserna

Efter mordet på ärkehertigen, Serbiens beskyddare och den näst högst betydelsefulla individen, kunde Conrad anfalla i hemlighet. Ett ultimatum ställdes till Serbiens regering som var utformad så att regeringen inte kunde acceptera villkoren. Ultimatumet skickades ut till olika länder runt om i Europa, men eftersom det var semestertider och den ryske tsaren var i Sverige på statsbesök, den franske presidenten på semester, det engelska parlamentet likaså och den tyske kejsaren på fiskesemester i Östersjön kunde de österrikiska trupperna forslas okritiserat mot Serbien, timmarna efter ultimatumet underkänts och den österrikiske ambassadören var på väg hem.

Se även

Källor

Personliga verktyg