Från Rilpedia

I Sverige betalar fysiska personer skatt till staten samt kommunalskatt till den kommun där personen i fråga är folkbokförd (med en äldre term: mantalsskriven). Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning.

Innehåll 1 Skatter i Sverige 1.1 Inkomstskatt 2 Historia 2.1 1990- 3 Framtiden 3.1 EU och momsen 4 Se även 5 Källor

Skatter i Sverige

Se även lista över svenska skatter.

Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer betalar i Sverige statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter - till exempel fordonsskatt. Skatter används dels för att erhålla intäkter, dels för att omfördela inkomst och dels som ekonomiskt styrmedel (i synnerhet punktskatter).

Skillnaden mellan skatt och avgift är att skatt går till statskassan utan direkt koppling till särskild motprestation, medan en avgift är förknippad med en direkt motprestation - exempelvis förskoleavgift, arbetsgivaravgifter, vårdavgift, TV-avgift, avgift för körkortstillstånd och pass.

Inkomstskatt

Sverige har tre inkomstskattnivåer (2006):

• 0  % 0 till 17 100 kr (17 100 = Grundavdrag)
• Cirka 31 % (landstingsskatt ca 7 %, kommunalskatt ca 24 %, med olika nivåer i olika kommuner ) + 200 kr: 17 100 till 317 700 kr. (317 700 kr = 306 000 kr (den egentliga skiktgränsen) + 11 700 kr (Grundavdrag))
• 31 % + 20 % (statlig skatt) + 200 kr: 317 700 kr till 472 300 kr kr. (472 300 kr = 460 600 kr (den egentliga skiktgränsen) + 11 700 kr Grundavdrag vid denna bruttoinkomst))
• 31 % + 25 % (statlig skatt) + 28 280 kr: 472 300 kr och mer^[1]

Individen betalar den angivna procentuella andelen på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Så varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst. Grundavdraget och jobbskatteavdraget förändras med inkomsten och gör att den effektiva skattesatsen blir flera procentenheter lägre än de ovan angivna på normala inkomster.

Historia

Se även Kategori:Historiska svenska skatter

Gärdetal var i äldre tider ett uppbördsdistrikt under en så kallad gärdeman.

1990-

1990 påbörjades en genomgripande skattereform i Sverige. Det var socialdemokraterna som startade reformen men den avslutades av den borgerliga regeringen Bildt. Reformen kallas ibland skatteomläggningen eller skattereformen -91. Skatteskalorna för inkomstskatt justerades så att högsta marginalskatt blev 50 %, enligt devisen "hälften kvar". Samtidigt breddades skattebasen. Skattesystemet förenklades, bland annat genom att flera skatter avskaffades i samband med skattereformen. Senare infördes dock ytterligare en statlig skattenivå på ytterligare 5 %, den så kallade värnskatten. Stora förändringar gällde även företagens beskattning. Socialdemokratin hade bl.a skapat ett system där det var nästan skattefritt för företagen att investera i den egna verksamheten medan vinstuttag beskattades väldigt hårt. I och med skattereformen försökte man skapa skatteneutralitet mellan olika former av vinstuttag, löneformer etc. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under senare socialdemokratiska regeringar med skattelättnader för fåmansföretag och enmansföretag, slopande av arvsskatten och gåvoskatten osv. ^[2]

Framtiden

Globaliseringen och den svenska skattestrukturen
Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt, men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas.

EU och momsen

EU:s harmoniseringsarbete ska egentligen inte beröra skattesystemet, men när det gäller moms ställer EU ändå vissa krav på medlemsländerna eftersom medlemsavgiften till EU beräknas på grundval av momsintäkterna. EU har riktat kritik mot att Sveriges momsbefriade marknad är för stor.

Se även

• Registrering
• Skattekonto
• Preliminär skatt (skatteavdrag)
  • A-skatt
  • Särskild A-skatt
  • F-skatt
    • F-skattsedel
    • F-skattebevis
• Självdeklaration
• Slutlig skatt
• Skattedeklaration
• Sambeskattning

Källor

1. ↑ Skatteverket
2. ↑ Lodin, S-O; Lindencrona, G; Melz, P; Silfverberg, C, Inkomstskatt -- en läro- och handbok, del 1 , 10 uppl., Studentlitteratur, 2005

• Den ursprungliga texten, eller delar av texten, till denna artikel kommer från Skatt