Skateboard

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Skateboardåkare)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En skateboard.
en skateboardåkare på Union Square, New York City i februari 2005.
En skateboardåkare gör en Fs Lipslide nedför ett trappräcke.

Skateboard (också rullbräda[1]) är en typ av fortskaffningsmedel som lanserades under 1950-talet. Det är en bräda med fyra hjul under. I Sverige har den i perioder och i vissa kretsar kallats för rullbräda. I dag säger man skate vilket är ett direktlån från engelskan. Namnet skateboard, "skridskobräda", kommer ifrån hjulupphängningens konstruktion som är det samma på gammaldags rullskridskor, två axlar fästa på ett sådant sätt att hjulen svänger då brädan/skridskon lutas.

Innehåll

Historik

Skateboarden har utvecklats och gått upp och ner i sin popularitet sen lanseringen [1950-talet]. Skateboard härstammar från surfare som ville göra något när surfsäsongen var över. Under den första popularitetsvågen på 1950-talet var brädorna smala och ofta gjorda i ett trästycke. En av tillverkarna George Powell gjorde sin första skateboard 1957 och skulle med tiden stå för en stor del av utvecklingen av brädan. Under 1950-talet användes brädorna för att tävla i Strippning, höjdhopp och downhill, en form av hastighetstävlingar nedför branta backar. Tidigt började man också att utforma konster på plan mark, freestyle åkning.

Den andra popularitetsvågen var i mitten av 1970-talet när en ny form av brädor och stil introducerades av de så kallade Z-boys, där Z stod för Zephyr vilket var en skate- och surfbutik i Dogtown som är en del av Venice Beach i Kalifornien. Z-boys bestod bland annat av Stacy Peralta, Tony Alva och Jay Adams och de var oslagbara på freestyle-tävlingar med deras energiska och aggressiva åkstil som blev början på den form som idag kallas street. Man började också att bryta sig in på tomter för att skejta i torrlagda swimmingpooler och därmed dök ännu en ny form av skateboardåkning upp. Den tredje popularitetsvågen inträffade mot mitten av 1980-talet. Utformningen av brädorna hade gått så långt att man började specialisera brädorna utefter åkstilar. Allt eftersom byggdes stora skateboardramper. Man började spelade in videofilmer med de populäraste namnen och de stora tävlingarna arrangerades samt sponsrades av skate- och klädmärken. Skateboarding hade blivit en storindustri och några av de största namnen var Tony Hawk, Christian Hosoi och Rodney Mullen. Nu finns det också speciell utrustning för att åka, t.ex: skydd, hjälmar m.m.

Den fjärde popularitetsvågen har pågått sedan slutet av 1990-talet. Idag tjänar en professionell skateboardåkare lika mycket som andra professionella idrottsmän i USA. De professionella åkarna får inkomster från sina sponsorer, det kan gälla provision på antal sålda brädor, hjul eller skor. Vissa åkare specialiserar sig mer på tävlingar och en bra placering i någon stor tävling kan vara värd flera hundratusen kronor. I Sverige är inte industrin lika stark så det finns bara ett fåtal svenskar som är heltidsproffs, ofta med hjälp från utländska sponsorer.

Kända skateboardåkare genom tiderna (i urval)

Födelseland och ungefärligt årtionde då de var som mest aktiva. I alfabetsik ordning.

 

Utformning

Skateboarden har haft många former genom historien. Material som har använts har varit trä, plast, metall och kolfiber. De senaste cirka 15 åren har dock skateboarden haft princip samma utformning. En standardskateboard är idag cirka 80 cm (31,5 tum) lång och består av 7 lager kanadensisk lönn med uppböjd bak- och framdel, tail respektive nose. Den raka delen mellan nosen och tailen har en konkav form som är olika djup beroende på modell. Brädornas bredd är cirka 19-21,5 cm (7,5-8 tum). Hjulen sitter på ledad hjulupphängning, så kallade truckar, strax nedanför tailen respektive nosen.

Företag

De största företagen inom skateboardindustrin finns i USA, exempel är Element Skateboards, Vans, Etnies, Blind Skateboards, Habitat, Zero, Adio och Baker. Exempel på stora europeiska skateföretag är Square, Blueprint, Aeon, Kingpin och Cliché. Det finns även en hel del svenska företag inom skatebranschen, ett av de företag som växt mest de senaste åren är Widow Skateboards. Andra exempel på svenska skateboardföretag är Sweet, Pirate Skateboards, Bellows och Vilho.

Skomärken

I skateboardvärlden finns många skomärken. De största är Vans, DC Shoes, Etnies, éS, Emerica, Globe Shoes, Adio och Osiris. Skateboardskor är ofta utformade som en vanlig sneakersko fast ofta mycket tjockare sula, mjukare kanter förstärkta ytterkanter för längre livslängd. Ett företag (Sti labs) har specialiserat sig på att göra tekniska lösningar till skateboardskor tex Sti foam, som är en speciell innersula med höjd gummmikant och Sti SystemG2 som är en gel som sitter under hälen som skyddar mot hälskador.

Se även thrasher för skateboardkultur.

Stilar eller grenar

Skateboardåkningens stilar eller grenar har varierat och utvecklat sig genom åren, detsamma gäller populariteten för dem.

Flat ground

Flat ground eller freestyle är en slags skateboardåkning där man åker öppna ytor, där man gör så kallade flat trick. När man kör flat så gör man bara trick på platmark.

Transition

Vert eller vertical riding som det heter på engelska görs precis som order säger, på en vertikal vägg. För att komma dit krävs en böj, en så kallad transition. De flesta transitions är konstruerade symmetriska, men det finns även osymmetriska och elliptiska transitions. Den vertikala åkningen föddes från de rundformade poolerna i Kalifornien USA på 70-talet. Därefter byggdes mer lättåkta ramper i masonit och plywood under 80-talet. Under 90-talet dog vertåkningstrenden ut, men för att återkomma under 2000-talet men då i de nybyggda skateboardparkerna av betong som spridit sig över hela världen.

Street

Streetskate är en väldigt kreativ gren inom själva skateboard. Street infattar alltfrån stora trappor och trappräcken till att glida på kanter och balansera på två hjul i olika kombinationer, kan ha att göra med att brädornas utformning passar bäst för att skejta street. Numera är street den vanligaste åkstilen och det flesta sponsrade åkarna utövar streetskating.

Longboard

På en Longboard åker man i hög fart ner för en brant backe. Man kan också tävla i Longboard.

Downhill

Downhill är en skateboard-stil som utförs i en backe. Man power-slidar och kör tävlingar i backar med korta longboards med halkiga hjul. Ett spel finns som heter Tony hawks downhill jam.

Freestyle

Big air

Åkarna åker på stora specialbygda ramper och urfär trick i luften i form av snurrar och volter. Åket avslutas vanligtvis genom ytterligare ett trick på quaterpipen för att få ner farten och till slut stanna.

Några skateboardtricks

Här följer en kort uppräkning av några grundläggande tricks som sedan kan förändras, utvecklas och adderas. För fler namn på tricks se Lista över Skateboardtricks

Lagstiftning

Mellan 1978 och 1989 var skateboard totalförbjudet i Norge. Norge var då det enda landet i världen där det var förbjudet att sälja, köpa eller använda skateboard. Den norska dokumentärfilmen Brettkontroll som kom 2006 dokumenterade förbudet och den första generationen med skateboardåkare i Norge[2].

Se även

Referenser

  1. Onödig engelska eller engelska i onödan? Språkrådet.
  2. De forbød skateboard i Norge, Dagbladet januari 2008

Externa länkar

Personliga verktyg