Sjöormenklass

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
R.S.S. Chieftain.jpg

HMS Sjöhunden som RSS Chieftain i Singapore år 2007

Sjöormenklass
Klassbeskrivning
Klasstyp Ubåt
Klassnamn Sjöormenklass
Byggnadsvarv Kockums,
Karlskronavarvet, Sverige
Föregången av Jaktubåtarna
Efterträdd av Näckenklass
Fartyg tillhörande klassen HMS Sjöormen II
HMS Sjölejonet II
HMS Sjöhunden II
HMS Sjöbjörnen II
HMS Sjöhästen II

Sjöormenklassen var en ubåtsklass bestående av fem ubåtar som tillhörde den svenska flottan. Fartygen byggdes 1967-1968, Sjöormen och Sjölejonet och Sjöhunden vid Kockums och Sjöhästen och Sjöbjörnen vid Karlskronavarvet. Båtarna såldes till Singapores flotta år 1997.

Innehåll

Projekt A-11

Målsättningen för Sjöormen, projekt A-11, var mycket högt ställd, den konventionella batteridriften i undervattensläge skulle ersättas av luftoberoende maskineri och skrovformen skulle anpassas för maximala manöveregenskaper i undervattensläge. Man övervägde även möjligheten att beväpna båtarna med taktiska kärnvapen.

I Marinplan-60 och plan ÖB-62 beslutades att flottans jagare HMS Småland och HMS Halland ej skulle ersättas och flottan skulle bli en "lätt flotta" bestående av torpedbåtar och ubåtar. Med anledning av detta planerades hela tio ubåtar av A-11 klass. Tre olika typer av luftoberoende maskineri studerades, atomdrift, kretsdiesel och bränsleceller. Både kretsdieseln och bränslecellerna utvecklades till fungerande prototyper, men på grund av tekniska svårigheter, tidsbrist och höga utvecklingskostnader byggdes A-11 till slut med konventionellt batteridrivet maskineri i undervattensläge och dieseldrift i övervattensläge. De höga utvecklingskostnaderna bidrog också till att antalet båtar reducerades till fem.

Utformning

Sjöormens utformning är influerad av den amerikanska försöksubåten USS Albacore Den droppliknande skrovformen och kryssroderarrangemanget är två saker som gjorde Sjörmens manöveregenskaper vida överlägsna tidigare svenska ubåtars. Kryssrodret, vilket innebär att ubåten har fyra roder som sitter som ett X, medförde att alla roder arbetade i alla dimensioner, vilket gav maximal rodereffekt. Genom ett utbyggt hydrauliksystem kunde flera funktioner numera automatiseras eller fjärrstyras, vilket minskade behovet av personal. Trots att Sjöormen är en större ubåt än Draken II var besättningsstorleken 25 man, jämfört med Drakens 37. Tryckskrovet var uppdelat i två avdelningar med nya dimensioneringsprinciper och bäddar fick mycket bättre stöttålighet än tidigare ubåttyper. Detta var något som bevisades av det unika sprängtest som utfördes med en 100-kilos sjunkbomb som sprängdes på mycket kort avstånd. Den enda skada som uppstod under testet var att ett bildrör av glas spräcktes.

Bestyckning

Sjöormenklassen hade sex stycken torpedtuber, fyra för tunga torpeder med en diameter av 53 cm, och två tuber för lätta torpeder med 40 centimeters diameter. De små torpederna hade snarare en hejdande än sänkande verkan och avsågs därför att användas som självförsvar mot fregatter och korvetter. Från torpedtuber kunde även minor av modell F 43 skjutas ut. De var formade som torpeder men var dock bara hälften så långa vilket innebar att två minor kunde lagras i varje stuvningsplats för topeder. Minorna sköts ut ur torpedtuben av en kolv. I och med att artilleripjäserna, som tidigare ubåtstyper haft på däck, ej längre användes på ubåtar behövdes något nytt vapen för självförsvar i ytläge. Valet föll på granatgeväret Carl Gustav.

Försäljning

HMS Sjöhunden som RSS Chieftain i Singapore.

Genom riksdagens beslut att reducera det svenska ubåtsvapnet till fem enheter, såldes alla de fem ubåtarna i klassen till Singapores flotta år 1997. Ubåtarnas öde blev som tabellen nedan visar.

Ubåt Öde
Sjöormen II R.S.S Centurion
Sjölejonet II R.S.S Conqueror
Sjöhunden II R.S.S Chieftain
Sjöbjörnen II R.S.S Challenger
Sjöhästen II Såld som reservdelsbåt

Källor

  • Fredrik Grannholm: Från Hajen till Södermanland : Svenska ubåtar under 100 år, Marinlitteratur, Karlskrona 2003. ISBN 9185944-40-8. 
  • Roderick Klintebo: Det svenska ubåtsvapnet 1904 - 2004, Literatim, Karlskrona 2004. ISBN 91-973075-3-X. 


Personliga verktyg
På andra språk