Sigurd Persson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sigurd Fritiof Persson, född 22 november 1914 i Helsingborg, död 18 oktober 2003 i Stockholm, var en svensk professor, designer, ädelsmed och skulptör. Han räknas som en av 1900-talets största svenska formgivare.[1] Han är bror till konsthantverkaren Sussie Persson (1916–2005) och guldsmeden Eleonora Persson (1918–1994).

Innehåll

Biografi

Persson föddes i stadsdelen Stattena i Helsingborg som son till guldsmeden Frithiof Persson och dennes hustru Lina. Från 1933 bodde familjen på Tågaborg. Fadern hade 1912 öppnat en guldsmedja i staden, där Sigurd så småningom gick som lärling. Fadern samarbetade även en tid med silversmeden Anders Nilsson i Lund, far till Wiwen Nilsson. Persson tog sitt gesällprov 1938 och begav sig sedan ut på gesällvandring. Då hans mor härstammade från Tyskland och han därför behärskade språket valde han att vidareutbilda sig vid konstakademien i München. I och med andra världskrigets start avbröts studierna och han började istället vid Högre Konstindustriella skolan i Stockholm och 1942 öppnade han en egen ateljé i staden. Han var från 1943 till 1945 även anställd vid ateljé Borgila, där han verkade som smyckesformgivare samtidigt som han undervisade yngre silversmeder.

Han tillhörde den nya generation ädelsmeder som växte fram efter andra världskriget, där formtänkandet blev mer förenklat jämfört med den jugendinspirerade stil, som dominerat före kriget. En ökad industrialisering av hantverket ställde också krav på enklare stilarter. Persson påbörjade 1949 ett samarbete med företaget Silver och Stål (S&S), med vilket han hade flera framgångsrika produktioner. Samarbetet kom att vara i 40 år och under denna tid formgav han flera olika konsumentprodukter, bland annat dubbekarotten Cultura (1953) och kaffekitteln Mamsell (1963). Han höll 1950 sin debututställning i Stockholm och under 1950- och 60-talen dominerades hans verk av såväl vardagsartiklar, till exempel bestick och kaffekannor, som kyrkligt och profant korpussilver. I efterkrigstiden blev kyrkorna flitiga beställare och Persson anses som en av förnyarna inom svenskt kyrkosilver med sina kraftfulla, men enkla och raffinerade former. Vid H55-utställningen i Helsingborg 1955 visades bestickserien Servus, som Persson ritat 1953, upp för första gången. Serien blev mycket populär blev ett välkänt matbestick i Sverige. Som en uppföljning vann han 1959 en tävling om nya bestick för SAS.

Sitt internationella genombrott fick Persson 1960 i och med utställningen 77 ringar på NK i Stockholm. Hans verksamhetsfält breddades allt mer och under 1960-talet formgav han stolar av stålrör och plywood för Åry Stålmöbler. År 1964 ritade han den välkända diskborsten i plast för Kronborsten och under 1960-talet ombads han att utforma nya emblem för svenska försvarets uniformer. Han anställdes 1967 av Kosta glasbruk där han bland annat formgav färgat underfångsglas med graverade dekorer av Lisa Bauer, samt Slottsservisen. År 1976 vann Persson tävlingen om att formge den nya svenska femkronan, som används än idag.

Persson fortsatte sin verksamhet fram till sin död och visade under sin karriär upp ett brett register och formgav föremål i silver, rostfritt stål, gjutjärn, emalj, glas och plast. Verken har ofta drag av inspiration från naturen med stiliserade organiska drag. Hans verk finns representerade i flera museer världen över, bland annat Nationalmuseum och Nordiska museet i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg, Helsingborgs museum, Det Danske Kunstindistrimuseum i Köpenhamn, Kunstindustrimuseet i Oslo, Victoria & Albert Museum i London, Musée des Arts Décoratife i Paris och Museum of Modern Art i New York. Hans son, Jesper Persson, driver Galleri Sigurd Persson placerat vid Sankt Jörgens plats i Helsingborg.

Han mottog Svenska Slöjdföreningens Gregor Paulsson-statyett 1958, tilldelades S:t Egeliusmedaljen av Sveriges Juvelerare- och Guldsmedsförbund 1969 och Prins Eugenmedaljen för framstående konstnärsgärning 1970. Han tilldelades även Helsingborgsmedaljen 1983.

Vidare läsning

  • Widman, Dag (1994). Sigurd Persson: en mästare i form. Stockholm: Carlsson Förlag. ISBN 91-7798-733-0

Referenser

Noter

  1. ”Sigurd Persson”. Röhsska Museet. http://scandinaviandesign.com/sigurdPersson/0209/. Läst 2009-02-16. 

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg