Shoegazing

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
My Bloody Valentine har inspirerat populära band som Kent och The Smashing Pumpkins.
Brittiska Lush, live i Frankrike 1990.

Shoegazing, även kallat shoegaze, är en musikgenre inom alternativ rock som ursprungligen kom från Storbritannien i slutet av 1980-talet. Genren kännetecknas på dess sångstil som ofta är otydlig och rytmiskt och insvept i tunga gitarrer och trummor. Genren fick sitt namn av engelsk musikpress (New Musical Express[källa behövs]) därför att banden gav ett arrogant intryck och upplevdes inneslutna i sig själva. Artisterna verkade närmast ointresserade och stirrade ner i skorna (shoegazing). Bland de första med musikstilen var det irländska popbandet My Bloody Valentine.

Musikstilens kännetecken

Shoegazing har beskrivits som "drömsk", melodisk pop i klassisk 60-talssättning (sång, gitarr, bas och trummor). Effektboxar används flitigt och distortion är en bärande ingrediens. Sången, som närmast göms bakom lager av gitarrer, är mjuk, icke-aggressiv och melodidriven. Gitarrsolon i vanlig bemärkning förekommer sällan. Trots att sången kan vara svår att höra är texterna ändå viktiga och innehåller ofta ett personligt budskap av artisten. Shoegazing är ofta kombinerad med närbesläktade genrer såsom dream pop, noise pop, space rock och psykedelisk rock.

Historik och betydelsefulla grupper

Ursprunget var dels 60-talsmusiken (The Beatles, The Velvet Underground), men i hög grad post-punken i form av 4AD-band (skivbolag) som exempelvis Cocteau Twins, This Mortal Coil och The Birthday Party. Andra viktiga influenser var The Jesus & Mary Chain, The House of Love, The Chameleons, The Smiths och The Cure.

Det finns inga vattentäta skott om vad som är, och inte är, shoegazing. Dinosaur Jr blev först kallade för shoegazing-band och sedan grunge. Blur var först shoegazing-band och sedan Britpop. Radiohead är ett annat typiskt shoegazing-band (Jonny Greenwood är typexemplet för en shoegazing-gitarrist), som idag inte förknippas med vågen.

Det populäraste shoegazingbandet var Ride och det mest stilbildande (också utanför genren) var My Bloody Valentine. Skivbolaget Creation Records hade ett antal band som var viktiga för genren, bland andra The Boo Radleys, The Bodines, Swervedriver, The Telescopes, Slowdive och Adorable. Även Teenage Fanclub och Oasis kan med gott fog påstås vara influerade av shoegazing-vågen. Andra shoegazers att nämna är: Thousand Yard Stare, Lush, Moose, Chapterhouse, Verve, Curve och Pale Saints.

Begreppet shoegazing försvann lika snabbt som det hade uppstått, och andra musikstilar tog över (Brit-pop etc.). Idag kan man nog säga att en del av arvet från shoegazing kan finnas i det som kallas postrock eller nu-gazing. Band som Mogwai och Sigur Rós ligger tätt på shoegazing som musikstil.

Externa länkar

Personliga verktyg