Tecknad serie

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Sekventiell konst)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Comic-sketch.jpg
Pratbubblan är vanlig i den tecknade serien.

Tecknad serie, är en serie (sekvens, följd) av bilder, med eller utan text, vilka berättar en historia eller på annat sätt står i ett tidsförhållande till varandra, ofta med en kort paus mellan varje ruta. Tecknade serier kan vara roliga, men det finns även många med seriöst innehåll. I västvärlden läses de oftast från vänster till höger, men i andra seriekulturer, som till exempel Japan (manga) och Kina/Hong Kong (manhua) läses de istället från höger till vänster, man börjar alltså ifrån "slutet" av boken. Koreanska serier, manhwa, påminner starkt om mangan, men med den skillnaden att den läses som västerländska serier.

Några länder med rika serietraditioner är USA, Frankrike, Belgien och Japan. De olika serie-centren anses ofta gå åt mycket olika håll. De amerikanska serierna innehåller till exempel superhjältar, medan franska och belgiska serier som Tintin eller Lucky Luke många gånger bygger på äventyr och komedi, och japanska och andra östasiatiska serier har en större marknad, med egna genrer och stilar, även om fantastiska inslag tenderar att vara vanligare förekommande än i europeiska serier.

Innehåll

Historik

Huvudartikel: Seriens historia

När och var serien föddes är en omtvistad fråga, ofta beroende på hur man definierar begreppet. Majoriteten, representerad av en mängd författare och akademiska källor, där Scott McCloud är ett av de senare exemplen, menar att seriens ursprung går att finna i hieroglyfer, japanska emaki, för-columbianska centralamerikanska manuskript, Bayeuxtapeten från cirka 1076 och medeltida europeiska illuminationer och glasmålningar på fönster.[1], [2]

Bayeuxtapeten från ca 1076. Illustration från Nordisk familjebok.

En alternativ åsikt förs fram av Roger Sabin som menar att själva definitionen är beroende av trycktekniken och den tryckta seriella formen. [3] Detta perspektiv motsägs av allt fler då elektronisk distribution av film, musik, böcker och konst får till följd att man fokuserar på innehåll och inte själva medieringen.

1400- till 1700-talet

Sista bilden ur William Hogarths A Rake's Progress från 1735.

Ett tidigt arbete i tryckt serieform som överlevt århundraden är Francis Barlows A True Narrative of the Horrid Hellish Popish Plot från cirka 1682[4]. En annan person som ofta lyfts fram som en föregångare är den engelske konstnären William Hogarth (1679-1764) som skapade en mängd serieartade satiriska berättelser, bland andra The Punishments of Lemuel Gulliver (1726), A Harlot's Progress (1732) och dess uppföljare A Rake's Progress (1735). Av ekonomiska skäl lät Hogarth trycka billiga upplagor av A Harlot's Progress, bland annat en utgåva med tre bilder på varje blad med en förklarande text undertill. Dessa upplagor blev oerhört populära och kom att säljas och cirkulera under lång tid framöver. 1828 publicerade den brittiska dagstidningen Bell's Life in London and Sporting Chronicle en förenklad variant av A Harlot's Progress i stående kolumner, vilket har kallats för den första dagstidningsserien.[5]

Andra konstnärer med serieliknande produktioner värda att nämna från denna period är Thomas Rowlandson, Jan Vandergucht, James Gillray och George Cruikshank. Exempelvis brukar man säga att det var Rowlandson och Gillray som uppfann och utvecklade pratbubblan till sin nuvarande form [6], istället för att som tidigare ha text och tal undertill eller i flaggformat.

1800-talet

Rodolphe Töpffer, en fransktalande schweizisk konstnär var en nyckelfigur under det tidiga 1800-talets utveckling och spridning av serieformatet. Hans verk återutgavs över hela Europa och i USA och skapade en efterfrågan på båda kontinenter efter arbeten av liknande karaktär.[7]

1845 formulerade Töpffer sina tankar kring sina bildberättelser i sin Essä om Fysiognomik där han skriver:

” Att konstruera en bildberättelse innebär inte att du måste arbeta som en mästerlig hantverkare och avbilda varje potential som finns i materialet ned till lägsta drägget! Det innebär inte att du bara tillhandahåller karikatyrer med en naturligt frivol penna. Inte heller att dramatisera ett talesätt eller illustrera en vits. Du måste faktiskt skapa en sorts pjäs där varje del arrangeras efter en uttänkt plan för att forma en tillfredsställande helhet. Du ritar inte bara ett skämt eller en refräng till ett versmått. Du skapar en bok: bra eller dålig, allvarlig eller lättsam, galen eller förnuftig."[8] ”

— Töpffer (1845)
The Yellow Kid av Richard F. Outcault.

Satiriska teckningar i dagstidningar var populära under hela 1800-talet. I Storbritannien grundades tidningen Punch 1841 som innehöll dylika teckningar och liknande tidningar grundades i andra delar av världen som exempelvis Fliegende Blätter i Tyskland, Le Charivari i Frankrike och Judge och Puck i USA.[9].

I Tyskland publicerade en dagstidning, från och med 1865, Max und Moritz av Wilhelm Busch. Denna dagsstripp anses vara en viktig föregångare till dagens seriestripformat.[10] Det var också ungefär vid denna tid som Manhua, den Kinesiska formen av serier började ta form.[11]

I Storbritannien publicerades 1884 Ally Sloper's Half Holiday som var den första serietidningen med en återkommande karaktär och 1890 grundades även de två brittiska serietidningarna; Comic Cuts och Illustrated Chips. Dessa tidningar återutgav även material som tidigare publicerat i amerikanska dagstidningar.[12]

Beroende på vilka kriterier man sätter upp, anses den första framgångsrika tecknade serien med regelbundet återkommande karaktärer vara antingen Richard F. Outcaults enradiga serie Hogan's Alley från 1895 eller Rudolph Dirks fleraradiga The Katzenjammer Kids från 1897[13]. The Yellow Kid, den mest uppskattade karaktären från Hogan's Alley, blev så populär att den var orsaken till tidningens hela försäljning. Detta resulterade i att en mängd serier skapades vilket i sin tur etablerade den tecknade serien till att bli en populär konstform.[14].

Från och med 1890 har man ibland kallat för Seriernas första era. Under denna period började dagstidningar publicera serier och serierna började uppskattas av en större allmänhet.

1900-talet

Little Sammy Sneeze (1904-06) av Winsor McCay

En av de tidiga serietecknarna som kommmit att bli en viktig influens för senare konstnärer och seritecknare var Winsor McCay (1867-1934) vars mest kända serier är Little Nemo In Slumberland och The Dream of the Rarebit Fiend som började publiceras i New York Herald runt 1905. Dessa serier innehöll ett experimenterande med den tecknade formen och en mängd drömliknande fantasifulla formexperiment.[5] En annan serieskapare med liknande ambitioner var Lyonel Feininger som undersökte seriens formella möjligheter i sin Wee Wilie Winkie's World i Chicago Sunday Tribune kring 1908.[5]

1914 brukar man säga är startskottet för Seriernas gyllene era. Det var från och med nu som nästan varje dagstidning började föra serier och tecknare som George Herriman med sin Krazy Kat och Elzie C. Segar med Karl-Alfred blev uppmärksammade.

Runt 1929 började de amerikanska seriernas karaktär att breddas med serier som Buck Rogers och Tarzan vilka var de första actionserierna och begreppet serier blev nu synonymt med formen och inte innehållet. Denna förändring i innehåll har fått vissa att referera till perioden efter 1930 som Seriernas tredje era.[15], [16].

1929 var också året då Herges Tintin för första gången publicerades i Le Petit Vingtième, vilket var ett supplement till den belgiska dagstidningen Le Vingtième Siècle. Dessa första seriestripar samlades senare i serieboken Tintin i Sovjet.[17]

En annan publikation från 1929 värd att notera var The Funnies. Denna tidning bestod av återugivet material från dagstidningsstripar och var den första fyrfärgsserietidningen som publicerade i USA. The Funnies publicerades i tabloidformat men den första serieboken som hade det format som är vanligare idag var Funnies on Parade där man tog tabloidformatet ifrån dagstidningarnas söndagsdel och vek den på hälften. Den publicerades 1933 av Harry Wildenberg och Max Gaines, anställda på Eastern Color Printing Company of New York, som en reklamutgåva men dess stora popularitet resulterade i liknande reklamliknande utgåvor. Gaines distribuerade då extra utgåvor till tidningskiosker, med ett pris på 10 cent, och alla sålde slut. Detta ledde i sin tur till att Eastern publishings seriebok Famous Funnies började säljas från tidningskiosker i maj 1934.[18]

Serieböckerna i USA runt 1935 bestod av originalmaterial men även material från andra länder[19]. Will Eisner arbetade med att stuva om utländskt material för att passa det amerikanska seriboksformatet och genom detta arbete har han ansetts ha skapat mycket av gramatiken för dagens serieböcker, bland annat jump cuts.[20]

1938 publicerades första numret av Action Comics där Stålmannen dyker upp för första gången.[21]. Samma år publicerades den första Spiroutidningen i Belgien vilket var startskottet för denna form av veckomagasin där merparten av innehållet var franskt eller belgiskt. Under denna period ettablerades mindre seriebutiker runt om i England som ofta saluförde lokala serier.

Efter andra världskriget började manga i japan att moderniseras. Förbudet att skapa icke-propagandistiska publikationer hävdes. Osamu Tezuka revitaliserade manga både till innehåll och form . Hans första bok kom 1947 och var var en version av Treasure Island, som han titulerade New Treasure Island.[22]

Under den senare hälften av 1900-talet har serier blivit ett fält för samlare och från 1970-talet har publicister medvetet utvecklat serierna och skapat produkter för att appelera på dessa samlare. Termen för att samla serier är panelologi.

På grund av att begreppet serie är så starkt förknippat med något humoristiskt eller en form riktad till barn så har andra begrepp använts för att poängtera att mediet är för vuxna. Ett sådant begrepp är serieroman (eng: graphic novel) som blev populärt på 1970-talet men som myntades minst 20 år tidigare.[23]

Serier i världen

Nord-Amerika

Asien

Europa

Några seriegenrer

Referenser

Noter

  1. ↑ Perry & Aldridge, 1989. p.11
  2. ↑ McCloud, 1993. pp.11-14
  3. ↑ Sabin, 1993. p.13
  4. ↑ Andy Bleck, Popish Plot, läst 30 maj 2005
  5. ↑ 5,0 5,1 5,2 John Carlin, The real comic book heroes, Tateetc, Issue 9, spring 2006
  6. ↑ Perry & Aldridge, 1989. sid.32
  7. ↑ Beerbohm, Robert (2003) The Adventures of Obadiah Oldbuck Part III, The Search For Töpffer In America, läst 30 maj 2005
  8. ↑ Översatt till engelska av E. Weiss i Enter: The Comics, University of Nebraska Press, Lincoln, sid 4, (1969). Fri översättning från engelska "To construct a picture-story does not mean you must set yourself up as a master craftsman, to draw out every potential from your material —often down to the dregs! It does not mean you just devise caricatures with a pencil naturally frivolous. Nor is it simply to dramatize a proverb or illustrate a pun. You must actually invent some kind of play, where the parts are arranged by plan and form a satisfactory whole. You do not merely pen a joke or put a refrain in couplets. You make a book: good or bad, sober or silly, crazy or sound in sense.
  9. ↑ Comics, St James Encyclopedia of pop culture (2002), läst 30 maj 2005
  10. ↑ Comic strip, The Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001, läst 22 juni 2005
  11. ↑ Wong, Wendy Siuyi: Hong Kong Comics: A History of Manhua, Princeton Architectural Press, 2002. ISBN 1-56898-269-0. 
  12. ↑ Sabin, 1993. sid.17-21
  13. ↑ Marschall, Richard (February, 1989). "Oh You Kid". The Comics Journal 127, sid. 72-7
  14. ↑ Sabin, 1993. sid.133-134
  15. ↑ Ibid. sid.137-139
  16. ↑ Bell, John and Viau, Michel (2002), Emergence of the Comic Book, 1929-1940, Beyond the Funnies, läst 30 maj 2005
  17. ↑ Ferguson, Andrew (1999), Tintin Books - US/English editions,läst 25 juni 2005
  18. ↑ Santos, 1998. The Early Years... 1896 to 1937, Part I
  19. ↑ Ibid. The Early Years... 1896 to 1937, Part II
  20. ↑ Harvey, R. C. (April/May 2005). "An Affectionate Appreciation". The Comics Journal 267, sid.80
  21. ↑ Santos, 1998. The Golden Era... June 1938 to 1945, Part I
  22. ↑ Thorn, Matt (October 2004). [ttp://www.matt-thorn.com/mangagaku/history1.html A History of Manga Part 1], läst 26 juni 2005
  23. ↑ Var. (2003-4). The history of the term 'graphic novel', läst 26 juni 2005

Källor

Passagen om seriernas historik är till stora delar fritt översatt från engelska wikipedias artikel Comics, läst i maj 2007, där följande källor anges:

  • Arnold, Andrew (Apr. 05, 2001). "Does X Mark the Spot?". Time. läst 30 maj 2005.
  • Campbell, Eddie (2001). North America's "first" comic, diskussion från hemsidan: The Comics Journal Message Board, www.eddiecampbellcomics.com, läst 4 maj 2005.
  • Fiore. R (2005). Adventures in Nomenclature: Literal, Liberal and Freestyle, hemsidan: The Comics Journal Message Board, http://www.tcj.com, läst 14 juni 2005.
  • McCloud, Scott: Understanding Comics: The Invisible Art, Kitchen Sink Press, 1993. ISBN 0-87816-243-7. 
  • Perry, George; Aldridge, Alan: The Penguin Book Of Comics, Penguin, 1989. ISBN 0-14-002802-1. 
  • Sabin, Roger: Adult Comics An Introduction, Routledge, 1993. ISBN 0-415-04419-7. 
  • Santos, Derek (1998) Comic History, hemsidan: The Comic Page http://www.dereksantos.com/comicpage/index.html, läst 26 juni 2005.
  • Varnum, Robin & Gibbons, Christina T. editors: The Language of Comics: Word and Image, University Press Mississippi, 2001. ISBN 1-57806-414-7. 

Se även

Fler källor och länkar


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tecknad_serie"
Personliga verktyg